2010-04-26

Egon Frid, riksdagsledamot (v) skriver att allmännyttans hyresnormerande roll ”har varit och är ett hyrestak med brister, ett hyrestak med visst läckage” samt att ”privata hyresvärdar till exempel har för lätt kunnat öka hyrorna utan att ha haft samma kostnader som allmännyttan”. Dessutom har ”självkostnaden i allmännyttan inte heller varit strikt självkostnad.”

Ändå menar Frid att ”den svenska hyresmarknaden fungerar på ett bra sätt med den förhandlingsmodell som tillämpas i dag”.

Givetvis hade det varit bra om hyrestaket inte haft brister, inte läckte, att de privata fastighetsägarna inte lätt hade kunnat öka hyrorna och att självkostnadsprincipen hade gällt de kommunala bolagen.

Hade dessutom fastighetsägarna avstått från att anmäla den svenska bostadspolitiken till EU så hade det varit ännu bättre. Men det är inte särskilt meningsfullt att slåss för att bevara något som mest är ett uttryck för ett slags önskat läge.

Frid kan naturligtvis motionera om att det ska införas ett hyrestak ”baserad på kommunala självkostnadsprincipen och att hyrorna förhandlas utifrån faktiska förvaltningskostnader”. För något sådant finns inte i dag och är därför inte heller något som tas bort.

Och självkostnadsprincipen gäller inte för de allmännyttiga bostadsföretagen. Bland annat har Kammarrätten i Stockholm slagit fast det i mål nr 4919-03. Regeringsrätten beviljade inte heller prövningstillstånd i ärendet.

Detta har fått till följd att kommunerna och de allmännyttiga bostadsföretagen under en lång rad av år agerat utan att vara bundna av denna princip.

Frågan om självkostnadsprincipen skulle lagfästas diskuterades också vid tillkomsten av allbolagen. Men man avstod från det och menade att den utdelningsbegränsning som tillfördes var tillräcklig. I den proposition som nu ligger på riksdagens bord finns utdelningsbegränsningen kvar. Dess syfte är densamma nu som då.

Vi förhandlar inte utifrån enbart faktiska förvaltningskostnader. Allmännyttan drivs redan idag affärsmässigt och har krav på avkastning från sina ägare. Det viktiga för oss är att bolagen ska ha ett allmännyttigt syfte och att affärsmässigheten ges en annan innebörd än den som gäller för annan kommunal verksamhet som är konkurrensutsatt.

Så här uttrycks det i propositionen:

”Ett kommunalt bostadsföretag ska utgå från vad som är långsiktigt bäst för företaget som sådant, givet de begränsningar och förutsättningar som ligger i att de ska vara långsiktiga, seriösa fastighetsägare på hyresmarknaden inom ramen för de regler som gäller för denna sektor. I det långsiktiga perspektivet ligger även hänsynen till företagets befintliga hyresgäster, liksom till presumtiva hyresgäster och till hur bostadshyresmarknaden kan utvecklas”.

Egon Frid menar att regeringens förslag öppnar för hyresnivåer som kan tvinga människor att flytta.

Var han har fått det ifrån vet inte jag. I regeringens förslag står:

”Det finns därför inte anledning att föreslå att det i lagtexten ska uttryckas vilka faktorer som bör tillmätas betydelse vid bruksvärdesbedömningen eller att närmare klargöra dessa faktorers närmare innebörd. Ansvaret för hyressättningen bör således även framdeles ligga på de lokala parterna på hyresmarknaden. Regeringen avstår därför från att lägga fram något förslag till lagändring.”

Vi delar däremot Frids farhågor när det gäller undantagen från den skyddsregel som föreslås. Vi utgår ifrån att Frid och de rödgröna riksdagsledamöterna föreslår förändringar som innebär att skyddet stärks.

Även i frågan om det så kallade påtaglighetsrekvisitet kan de rödgröna agera för att få bort det som så uppenbarligen är en kvarleva från den gamla lagstiftningen.

Barbro Engman

Förbundsordförande

Hyresgästföreningen