2010-04-15
Vi är några bostadspolitiskt engagerade kristdemokrater som fortsatt hoppas att alliansregeringen ska fatta beslut som både förbättrar balansen mellan de olika upplåtelseformerna och bidrar till ökad nyproduktion av hyresrätter – och vi vill här ge vårt bidrag i form av en enkel kalkyl.
Vi antar att avsaknaden av beslut i frågan delvis grundar sig på att regeringen betraktar åtgärden som ”dyr”, vilket enligt vår mening är ett något snävt synsätt.
Låt oss innan vi nedan redovisar statens kostnader för vår föreslagna åtgärd, påminna om att vi också under 2009 haft en alltför låg produktion av nya bostäder, totalt sett, och då inte minst låg volym av nya hyresrätter.
Hyresrätten är utomordentligt betydelsefull för att vi ska kunna erbjuda människor en smidig och flexibel boendeform, som i sig också befrämjar arbetslinjen och möjliggör för människor att flytta i samband med att de prövar nya arbetstillfällen. De preliminära siffrorna från Statistiska centralbyrån för 2009 års bostadsproduktion fördelar sig enligt följande: Småhus: 7 700 st
Bostadsrätter: 5 950 st
Hyresrätter: 4 150 st Totalt: 17 800 st Låt oss anta att småhusen mäter 150 kvadratmeter och lägenheterna 75 kvadratmeter samt att produktionskostnaden (20 000 kronor per kvadratmeter) mätt per kvadratmeter är lika för de olika typerna. Då erhåller den private småhusägaren en sänkt månadskostnad om 3 000 kronor genom befintlig skattereduktion. Om de som väljer hyresrätt skulle få samma rättvisa genomslag i hyreskalkylen betyder detta en reduktion med närmare 1 500 kronor av månadshyran. Exemplen ovan baseras på en uppskattad ränta om 4 procent.
Vi anser det angeläget att bostadspolitiken formas till en rimlig balans och neutralitet så att även hyresgäster ska komma i åtnjutande av samma förmån som den private ägaren/låntagaren.
Vår lösning är en ”kalibrerad ränta” som ger hyresgäster hos juridiska personer, det vill säga fastighetsägare i bolagsform, kapitalkostnader som motsvarar den private ägarens vid upprättande av hyreskalkylen.
På det sättet kan fastighetsägaren få möjlighet till skatteavdrag motsvarande de avdrag som bostadsrätts- och villaägare kan göra i deklarationen. Denna kostnadsminskning för fastighetsägarna kan sedan avspeglas i sänkta hyror.
Kostnaden för en sådan åtgärd, beräknad på ovanstående produktion, 4 150 hyresrätter, skulle för staten uppgå till totalt cirka 65 miljoner kronor under första året. Därefter i fallande skala i takt med avskrivningen av investeringen. En i sammanhanget mycket måttlig kostnad, som dessutom ger positiva dynamiska effekter i den svenska nationalekonomin och vi är övertygade att vår idé skall betyda ökning av nyproduktionen.
Att staten redan år 1 får in en momsintäkt som i dagsläget är 20 gånger större, det vill säga närmare 1 300 miljoner kronor, ger ju staten möjlighet att finansiera andra viktiga åtgärder, exempelvis amortering av statsskulden.
Detta är verkligen ett ”enkelt avhjälpt hinder” för att få fart på nyproduktionen av hyresrätter och dessutom en viktig insats för att erbjuda de boende en neutral valmöjlighet till boende, utan statliga pekpinnar. Härigenom överlåter vi till den enskilde själv att prioritera sin egen boendeform.
Vi hoppas att den här påminnelsen och idén till lösning ska medverka till att regeringen fattar beslut som ökar nyproduktionen av hyresrätter och därigenom också röner en positiv reaktion hos många av höstens väljare i riktning mot förnyat förtroende för alliansregeringen. Nils-Erik Emme, Jönköping Christer Henriksson, Ljungby
Kerstin Hurtig, Varberg Stefan Landmark, Nyköping
Evert Olausson, Gislaved Ulf Sundh, Hudiksvall
Kristdemokratiska bostadspolitiker | 
