2010-03-02
Den avgörande frågan för en rödgrön regering kommer att bli hur man handskas med framtidens boende. Mer än någonsin gäller det att tänka framåt. Att hitta lösningar som håller i ett par decennier; bortom kriget mellan hyresrätten och bostadsrätten. Steg för steg har det svenska hyressättningssystemet monterats ned. Man kan beskriva det som en konstruktion där grundbultarna dragits ut. Ännu har allmänheten inte riktigt förstått vad som har hänt, men när det sker måste svaren finnas där. I dag pekar mycket mot kooperativa hyresrätter. I den kooperativa hyresrätten förenas det bästa med hyresrätten och det bästa med bostadsrätten. De boende kan själva välja standardnivå, vilket många uppenbarligen vill. Man kan påverka närmiljön. Samtidigt har man tryggheten i att tillhöra ett allmännyttigt fastighetsbolag med kompetens och ekonomiska muskler. Inom de befintliga fastighetsbolagen med kooperativ hyresrätt – som SKB, Stockholms Kooperativa Bostadsförening med 72 000 medlemmar – tillämpar man hyresmodellen. Lägenhetsinnehavarna kan välja styrelse varje år, i övrigt har villkoren för boendet varit ungefär desamma som inom ett privat eller allmännyttigt fastighetsbolag. Men för att utnyttja potentialen i det kooperativa boendet måste framtidens bostadsmodeller utvecklas mer. Genom att organisera lägenhetsinnehavarna i mindre enheter med ett visst självstyre, gärna ett par fastigheter i varje enhet, får man samma effekt som i bostadsrättsföreningen. Ett sådant deltagande påverkar också ordningen i fastigheten och grannförståelsen. Alla som oroar sig för galopperande hyresökningar bör intressera sig för kooperativa hyresrätter. Statistik från Statistiska centralbyrån visar att hyresutvecklingen inom den typen av boende varit mycket stabil under det senaste årtiondet. Den rödgröna uppgörelsen runt boendefrågorna under nästa mandatperiod öppnar, vid en eventuell valseger, för den här typen av lösningar. Strategin skulle då vara att erbjuda de boende i de allmännyttiga fastighetsbolagen en ombildning till kooperativ hyresrätt.
Insatsen på en normalstor lägenhet i storstadsområdena bör vara omkring 100000 kronor, en summa som ska räknas upp årligen i takt med kostnadsutvecklingen. Man bör lätt kunna organisera särskilda lån för ändamålet. Det faktum att lägenhetsinnehavaren betalat en insats gör att denna boendeform skyddas inom EU, både av juridisk praxis och av starka lobbyinggrupper. Ingvar von Malmborg (mp)
Styrelseledamot
Familjebostäder i Stockholm
| 
