2010-05-06 Ännu i mitten av mars har snösmältningen inte kommit i gång i Umeå. Och innan dess kan Enver Hajdarevic inte veta hur det har gått för de rabatter han kämpade med i fjol. Om växterna har överlevt kyla, väta, snömassor, genande trampande människofötter och metallhårda plogblad.
– I allmänhet får man räkna med att en tredjedel av det man planterar dör, antingen under vintern eller av ogräs och torka på sommaren, säger han.
För 2,5 år sedan annonserade allmännyttiga Bostaden i Umeå efter fastighetsskötare med trädgårdskunskaper. Enver Hajdarevic var en av dem som anställdes – och är nu en av fyra fastighetsskötare som ägnar hela den varma säsongen åt att förbättra bostadsbolagets utemiljöer.
– I somras anlade jag ungefär 30 nya rabatter. Sedan har jag kompletterat lite här och där i gamla rabatter, flyttat buskar, beskurit träd, gödslat och förbättrat jorden, berättar han.
Enver Hajdarevic har i botten en utbildning som agronom, från forna hemlandet ex-Jugoslavien. I Sverige har han haft lite olika jobb, senast som lagerarbetare.
– Men jag blev less på det jobbet. Och egentligen var jag intresserad av trädgård. Så jag gick en ettårig trädgårdsutbildning för att fördjupa mig. Det här jobbet dök upp precis när jag var klar. Och jag är jättenöjd med mitt arbete här, säger han.
Det är mycket att tänka på när man ska planera utemiljöer som många människor har tillträde till. Förra vintern gick Enver Hajdarevic och hans kolleger runt på gårdarna och noterade var snöupplagen brukade hamna. Där är inte bästa stället att anlägga en rabatt.
Likaså är det lika bra att ta reda på var hyresgästerna i denna året-runt-cyklande stad brukar ställa sina fordon. Trots de många cykelparkeringshusen är det gott om cyklar i snödrivorna intill portarna.– På en del ställen är det ingen idé att plantera något, konstaterar Enver Hajdarevic. Men det kanske största hotet mot rabatternas överlevnad är vinterns plogningar. Entreprenörerna vet inte alltid var det döljer sig en rabatt under snölagren.
– Och ibland tänker de att de ska ploga en bredare väg över gården eller gångbanan. Om de då råkar gå för lågt och för nära så plogar de bort min rabatt.
Därför placerar Enver Hajdarevic ut pinnar för att markera var rabatterna finns. Men markörerna får sällan vara ifred – att rycka upp pinnarna som sticker fram ur snön är lockande för många barnhänder.
– Så jag får hela tiden gå runt och sätta ner nya pinnar, och sätta tillbaka dem som har flyttats.
Men han har också kommit på en annan metod: att använda stenar i rabatterna.
– När den som plogar känner att traktorn stöter på något hårt, då backar han. Det är inte i alla rabatter jag hade tänkt ha stenar, men nu när jag ser hur det blir, då sitter de här stenarna säkert och skyddar växterna. Dessutom tycker jag att stenarna är fina.
Enver Hajdarevics önskerabatt är en plantering som ser fin ut året om. Med vintergröna växter och fleråriga blommor, lökväxter eller buskar som blommar vid olika tidpunkter.
– Rabatten ska också kräva så lite skötsel som möjligt. Den ska stå där i många år utan att man behöver göra så mycket. Och så ska den tåla en hel del.
Man får räkna med att en rabatt på en flerbostadsgård blir utsatt för slitage. Allt detta betyder att valet av växter är av stor betydelse.
– Vårt jobb är att välja rätt växt för rätt plats. Det är vanligt att man använt sig av fel material, säger trädgårdskollegan Monika Bredberg och pekar på ett träd som växt sig så stort att fönstren på nedre våningen knappt får in något dagsljus.
– Där måste vi kapa lite.
Ingen rabatt ska vara den andra lik, anser Enver Hajdarevic.
– Alla har sin egen själ. Jag gör aldrig lika, aldrig en och samma. Och så försöker jag göra mjuka, oregelbundna former, så att det inte blir sådana där tråkiga, enformiga och fyrkantiga rabatter.
Enver Hajdarevic använder gärna en kombination av smågatsten och storgatsten som kantstenar, och täckmaterial som singel, kross eller grus för att slippa ogräs.
Under vintrarna ägnar sig Bostadens trädgårdsspecialister åt att storstäda tvättstugor. Och åt snöskottning.
– Vi handskottar där maskinerna inte kommer åt. I år har det också blivit mycket takskottning. På en del tak, där snön har blåst runt, har det ibland varit 1,5 meter snö, säger Enver Hajdarevic.
Vintern ska också ägnas åt att planera sommarhalvårets trädgårdsarbeten.
Vad tycker de andra fastighetsskötarna om att ni har speciella uppgifter – finns det avundsjuka?
– Ja, lite grann. En del tycker nog att det är lite konstigt att man sitter inne i två timmar och gör ritningar för en rabatt. Det är ju inget jobb som syns.
– Men vi får mycket uppskattning från cheferna – och från hyresgästerna, när de ser att det blir fint. Och man blir glad när de sitter vid uteplatser som man gjort i ordning.
Internt kallas de nu allt oftare för trädgårdstekniker.
– På företaget har de nog insett att vi med relativt små medel åstadkommer stora förändringar. Det blir mycket dyrare att anlita en landskapsarkitekt. Dessutom lämnas rabatten ofta åt sitt öde efter ett tag. Men vi är rädda om det vi har gjort. Vi följer våra rabatter, korrigerar, pysslar om och känner kärlek till det vi gör, menar Enver Hajdarevic.
Under de första känsliga två–tre åren, innan växterna är etablerade, är de nyanlagda rabatterna trädgårdsteknikernas skötebarn – det är teknikerna som får vattna och rensa ogräs. Sedan överlämnas rabatterna att ingå i de ordinarie fastighetsskötarnas omvårdnad.
| 
