NETTOKOSTNAD FÖR  SOLTAKET Investeringskostnad    2 800 000 kronor Kostnad för betong- pannor (taket behövde ändå läggas om)    –350 000 kronor Solvärmebidrag    – 430 000 kronor Momsavdrag    – 480 000 kronor Nettoinvestering    1 540 000 kronor   FÖR- OCH NACKDELAR    Solvärme är en energiform som inte producerar några koldioxidutsläpp. Om ett uppvärmningssystem där energin kommer från fossila bränslen byts till ett solvärmesystem bidrar det till att minska växthuseffekten.   Solen är en energikälla som är förnyelsebar och gratis. Tekniken är tillförlitlig med få rörliga delar och i princip underhållsfri.   Men: Sverige har mycket sol på sommaren, då uppvärmningsbehovet är litet. På vintern är situationen den motsatta: solinstrålningen är liten men uppvärmningsbehovet stort.    Lösningen att lagra värmen i ackumulatortankar kräver stora lagervolymer.   Och en solvärmeanläggning är en relativt dyr investering.

Grönare el med sol och vind   Mer pengar till solvärme   532 solceller på skoltaket

2010-03-22

När det gamla taket på en av Allbohus fastigheter i småländska Vislanda behövde bytas kläcktes idén om solfångare på taket.

– Vi konstaterade att huset hade förutsättningar för att kunna producera solvärme genom rätt taklutning och en stor yta i rätt väderstreck, berättar Lennart Lindstedt, vd för Allbohus, som är Alvesta kommuns bostadsbolag.

Nästan 400 kvadratmeter soltak blev resultatet när det nya yttertaket på Storgatan lagts färdigt. Hela den södra långsidan har försetts med solpaneler. Den andra sidan har belagts med traditionella betongtakpannor.

Soltaket är självbärande. Det betyder att det kan läggas direkt på takstolarna.

Panelernas storlek är 1,2 gånger 8 meter och täcker hela taksidan, från nock till språng, utan skarvar. Och belastningen på takstolarna blir inte större än om taket täckts med betongpannor.

– Det här bygger på att soltaket ger energi samtidigt som det fungerar som taktäckare. Och det håller lika länge som betongpannorna – 40 år, säger Lennart Lindstedt.

Ganska tidigt insåg han att solfångarna skulle producera mer värme och varmvatten mellan maj och augusti än vad de 63 lägenheterna i kvarteret behövde. Och ackumulatortankar är dyra att köpa och kräver mycket utrymme. Vad skulle man göra med överskottet?

– Där stoppades vår tanke upp ett slag. Men så upptäckte vi att strax intill huset på Storgatan går fjärrvärmekulvertar, berättar Lennart Lindstedt.

Han föreslog därför för Alvesta energi att de kunde få köpa Allbohus solvärmeöverskott. Energibolaget ställde sig positiva till erbjudandet och det visade sig att tekniken skulle bli billigast om Allbohus levererar all sin solvärme in till energiverket. Sedan köper bostadsbolaget tillbaka det varmvatten och den värme man behöver.

– Under sommarmånaderna säljer vi helt enkelt mer än vi köper och resten av året blir det tvärtom.
I och med att Allbohus blev fjärrvärmeproducent, och inte skulle använda sin anläggning enbart för egen del, var momsen på investeringskostnaden avdragsgill.

Efter fyra månader i bruk, under den kalla och snörika vintern 2009/2010, kan Lennart Lindstedt bara konstatera att anläggningen tekniskt fungerar och att det inte läcker in genom taket. Några beräkningar av hur effektiv solvärmeanläggningen varit, har man inte kunnat göra.

Har man upplevt några problem?

– Vi har ställts inför ett antal problem under resans gång, men det är sådant som vi har löst, säger Lennart Lindstedt.

Framför allt har många varnande fingrar satts i vädret. Och det har enligt Lennart Lindstedt varit det största bekymret, att människor ofta ser problem i stället för möjligheter.

– Visst kan det bli problem med att anläggningen inte fungerar tekniskt eller att den inte ger lika mycket energi som vi räknat med, men någon måste vilja våga pröva.

Exempelvis gör ihållande mulet väder med tjockt molntäcke att solfångarna får svårt att generera den energi som det var tänkt. Då behövs det energitillskott från till exempel en pellets-, flis- eller oljepanna.

Snön vållar, under en normalvinter, inte några problem eftersom den inte kan ligga kvar på de hala solpanelerna. Denna vinter har dock varit ett undantag.

– En risk är förstås att solfångarna en sådana här vinter inte ger något alls, säger Lennart Lindstedt.

En annan aspekt som bolaget har behövt ta med i beräkningen är deras fastigheters läge i landet ur soltimmesperspektiv, nämligen att de finns i mörkaste Småland.  Endast övre Norrlands inland kan matcha de låga solinstrålningssiffrorna.

Hur stor del av Allbohus bestånd som skulle kunna bekläs med solfångare har ännu inte inventerats. Men Lennart Lindstedt tror på en tiodubbling av de 400 kvadratmetrarna.

– Solen är en underskattad energikälla och den är gratis när kostnaden för installationen är betald, säger han.Tjugo år räknar Lennart Lindstedt med att det tar innan investeringen är betald. I ytterligare tjugo år kommer anläggningen sedan att producera energi nästan helt gratis.