1. När man gör en energibesiktning av ett hus, kan man oftast identifiera olika tänkbara energibesparande åtgärder – värmebesparande såväl som el-besparande. Det är viktigt att ha god kännedom om byggnadens tekniska status och känna väl till energiflöden, temperaturer, luftflöden med mera för att kunna göra en bra energibalansberäkning. 2. En analys bör göras med hjälp av energisimuleringar för att ta reda på vilka åtgärder som minst kan halvera energianvändningen. Därefter väljs de åtgärder som så långt möjligt kan kombineras med andra nödvändiga eller önskvärda renoveringsåtgärder. Det mest kostnadseffektiva åtgärdspaketet som ger den eftersträvade halveringen av energianvändningen (se text 4) är det som bör genomföras. 3. Enskilda åtgärder kan vara mer eller mindre lönsamma, men det är det samlade åtgärdspaketets kostnad som är intressant. Det kan vara frestande att välja ut och genomföra endast de riktigt kostnadseffektiva, men då kan det bli betydligt dyrare att uppfylla det långsiktiga målet. Lösningen är att inte bara se på de lönsammaste åtgärderna utan genomföra hela åtgärdspaket, där de mycket lönsamma åtgärderna hjälper till att täcka kostnaderna för åtgärder med lägre lönsamhet. 4. Om riksdagens delmål om 20 procents minskning till år 2020 uppfylls genom 20 procents sänkning av energianvändningen i alla byggnader kommer enbart de mest lönsamma åtgärderna att genomföras. De nödvändiga åtgärder som återstår blir sannolikt mycket olönsamma att genomföra. Det blir då oerhört dyrbart att uppfylla målet 50 procent minskning till år 2050. Delmålet till 2020 bör klaras genom minst halvering av energianvändningen i de hus som åtgärdas. 5. Åtgärder som var för sig är för dyra i förhållande till den energibesparing de ger, kan vara klart lönsamma om de genomförs i samband med renoveringar eller ombyggnader som ändå måste göras. Exempel på möjligheter är när fönster ska underhållas. Man kan då överväga att byta dem helt och hållet till riktigt energieffektiva nya fönster eller, om kvaliteten är tillräckligt bra, uppgradera dem genom att byta glasen till sådana med lågemissionsbeläggningar. Har en fasad skador bör man alltid överväga att i samband med reparation även göra en så tjock tilläggsisolering som möjligt med beaktande av arkitektoniskt utseende. 6. Finns problem med dålig luftkvalitet inomhus kan ett nytt ventilationssystem behövas, varvid möjligheten till värmeåtervinning måste tas tillvara. Översyn av belysning ger möjligheter till elbesparingar genom att utnyttja led-teknik. Slutsatsen är att vid varje omfattande renovering eller ombyggnad samtidigt genomföra alla tänkbara energieffektiviseringsåtgärder. Den extra kostnaden blir ofta en bråkdel jämfört med om åtgärden görs separat. 7. Om det inte är praktiskt eller ekonomiskt möjligt att genomföra ett helt åtgärdspaket vid ett och samma tillfälle måste en plan upprättas för hur paketet kan genomföras, så att valda åtgärder görs i rätt ordning. En sådan underhållsplan bör ha lång framförhållning. Det är till exempel olämpligt att byta energitillförselsystem eller värmesystem innan värmebesparande åtgärder gjorts. 8. Inriktningen bör vara att minska husens behov av värme, bränsle, el och kyla så mycket som möjligt, oberoende av varifrån energitillförseln kommer. Det vore olyckligt att sänka ambitionen att minimera energibehovet med motiveringen att den energiförsörjning som valts bedöms ha liten miljöpåverkan. Sådana bedömningar kan ändras, medan ett litet energibehov förblir ett litet energibehov. Husens energibehov – såväl el som värme – bör sänkas så långt som möjligt, oberoende av energitillförseln. Arne Elmroth professor emeritus i byggnadsfysik Lunds Tekniska Högskola | 
