Hem   Politik   Ekonomi   Miljö   Förvaltning   Opinion   Jobb   Om Bofast   Kontakt   Annonsera   Prenumerera  
Miljö Hem   Energi   Inomhusmiljö   Stadsmiljö/arkitektur  

”Branschen ska bättra sig”

Vid ett seminarium på torsdagen i Visby samlades en skara intressenter kring frågor om hur den svenska fjärrvärmen ska kunna fungera bättre. Det vill säga: värmen värmer. Men kunderna klagar och branschen har på senare tid fått utstå mycken kritik för att de på denna monopolmarknad skor sig på sina kunder, som genom de inlåsningseffekter som finns har en så svag position att de tvingas acceptera oskäliga priser.

Ulrika Jardfelt ser fram emot svårigheter

 

Två utsläppsvärstingar bland fjärrvärmeverken

2010-07-08


Bland debattörerna fanns forskaren Niklas Damsgaard, knuten till konsultföretaget Pöyry. Han inledde med att göra en jämförelse med avregleringen av elmarknaden, som ju som bekant inte genomgående lett till sänkta konsumentpriser.

 

Niklas Damsgaard kastade direkt in brasklappen att de två marknaderna inte är direkt jämförbara, men att utvecklingen så här långt ändå uppvisar likheter. Bland annat finns en klar uppdelning mellan nät och produkt: el respektive värme.

 

Elmarknaden var från början starkt lokalt avgränsad, till och med så långt så att olika elbolag hade sina egna elledningar. Så småningom växte dock systemen och en viss konkurrens uppstod.
Men det rörde sig ändå inte om någon marknad i balans på det sätt som beskrivs i de nationalekonomiska läroböckerna. Tvärtom var det ganska skralt ställt.

 

Den avreglering som sedan följde var avsedd att åtgärda det problemet. Och det lyckades. Delvis. Kapacitetsbrist, utbudsunderskott och låg priskänslighet gör att kunden ändå ofta får betala ”för höga” priser.

 

För fjärrvärmen är lärdomen av detta att tredjepartsleverantörer bör släppas in i näten. Då skulle en konkurrenssituation kunna uppstå. Men i realiteten saknas förutsättningarna på många håll eftersom fjärrvärmenäten är för små för att locka in nya aktörer.

 

– Och frågan är om priserna är höga. De kanske är låga, eftersom de konkurrerar med andra uppvärmningsmetoder, till exempel värmepumpar. Det finns inga garantier för lägre priser, sa Niklas Damsgaard.

 

Karin Jarl Månsson, vd för Eon Värme i Sverige, fick försvara branschen. Hon sa sig vara en varm förespråkare för avreglering och hänvisade till de lyckade avregleringar som skett, bland annat av flyget och apoteken, där hon framför allt pekade på att Gotland fått dubbelt så många apotek efter avregleringen: fyra mot tidigare två.

 

Hon menade också att öppna nät är mer klimatsmarta, eftersom de sannolikt kommer att leda till att lokala nät kopplas samman och får regional täckning. Och därmed blir mer effektiva.

 

Karin Jarl Månsson demonstrerade en stark marknadstilltro och hänvisade bland annat till Danmark.

 

– Där är marknaden reglerad och därmed politiskt styrd. Resultatet är bland annat värmeförluster i näten och högre priser. Där finns inga vinnare.

 

Myndigheterna representerades dels av Energimarknadsinspektionens generaldirektör Yvonne Fredriksson och utredaren Peter Nygårds.

 

Yvonne Fredriksson vittnade om det som hon beskrev som en svensk framgångssaga och om hur hon, när hon träffar sina europeiska kolleger, möter förvåning och okunskap om fenomenet fjärrvärme.

 

– Fjärrvärmen är en otrolig produkt, sa hon och uppmanade branschaktörerna att tydligare lyfta fram de positiva effekterna.

 

Hon menade att något slags reglering måste till eftersom det med nödvändighet finns en monopolsituation där någon måste företräda kundernas intressen.

 

– Men jag håller med Niklas Damsgaard; det finns en hel massa praktiska och politiska problem som måste lösas.

 

Peter Nygårds utsågs i november i fjol till utredare för ”tredjepartstillträde i fjärrvärmenäten”. Syftet från regeringens sida är att stärka ställningen för kunderna, som beskrivs som inlåsta och som betalar för mycket för sin värme.

 

Han öppnade med en uppmaning till branschen.

 

– Se till att vårda era kunder. Det finns ett stort missnöje och det saknas transparens.

 

Han pekade på hur svårt hans uppdrag är eftersom nät i olika delar av landet har helt olika förutsättningar. Och hur ska man då kunna skriva en lag som täcker situationen både i Stockholm och i Dorotea med 2 000 invånare?

 

Dessutom ska hela frågeställningen kopplas samman med de övergripande miljö- och klimatmålsättningarna. Vilka blir de samhällsekonomiska effekterna? Finns det en målkonflikt inbyggd i hela frågan? Och vilket är i sådana fall det övergripande målet? De frågorna ska Peter Nygårds hitta bra svar på till årets slut.

 

Även han ställde sig undrande till om ökad konkurrens verkligen leder till lägre priser.

 

Sabos vd, Kurt Eliasson, sa vid den efterföljande frågestunden att Saboföretagen älskade fjärrvärmen som de varit med om att bygga upp.

 

– Men sedan har vi råkat ut för bolag som vi inte känner förtroende för. Vi har ingen möjlighet att påverka prisbilden och prisutvecklingen.

 

– Detta är en fråga som vi fastighetsägare pratar mycket om; det är ett jätteproblem. Vi ser ingen lösning på detta, det är inte en hållbar situation.

 

På detta svarade Yvonne Fredriksson att inspektionen arbetar med en ekonomisk analys av situationen baserad på en oberoende granskning.

 

Kurt Eliasson tackade hjärtligt för att man tagit på sig denna uppgift.

 

Ulrika Jardfelt, nytillträdd vd på branschföreningen Svensk Fjärrvärme och före detta enhetschef på Sabo, tog upp kritiken och lovade att hon skulle verka för att branschen skulle bättra sig och hon hoppades att en självreglering skulle komma till stånd.

 

Christer Jansson, vd på Fastighetsägarna Stockholm, gick till attack mot fjärrvärmebolagen och deras monopol. Utgångspunkten måste vara konkurrens, menade han.

 

– Man kommer inte åt de grundläggande problemen med administrativa åtgärder. Det trodde man tidigare på andra sidan Östersjön. Det gick inget vidare.

 

Sammantaget visade debatten upp en komplex och svårbemästrad bild där det inte är lätt att se några lösningar. Enklast uttryckt av Peter Nygårds svar på en publikfråga om alla problem.

 

– You tell me!

 

 

 

Utskriftsvänlig sida
 
 
 

Så blir ett rödgrönt Bostadssverige

Om det blir en rödgrön valseger ska byggandet av hyresrätter mångdubblas med stöd av statsbidrag. Alla hus ska bli miljövänligare genom en blandning av bidrag och skärpta lagkrav.
Bofast ger två bilder av hur Bostadssverige kan se ut efter valet.

...och så blir alliansens

I en borgerlig bostadsframtid ska byggandet öka, precis som i motståndarlägrets vision – men i den blågröna världen sker detta utan statliga bidrag. Allianspartierna tror att detta kan klaras av branschen själv. Hittills har de blågröna partierna främst enats kring vad man inte vill göra.

Så ska du rösta – om bostadspolitiken får styra

Villaägare ska rösta på alliansen, liksom privata fastighetsägare. Hyresgäster ska rösta rödgrönt. Fast om de gillar hyrestaket är det bara vänsterpartiet som gäller. Bostadsrättshavare kan rösta antingen rödgrönt eller alliansblått, beroende på hur de prioriterar.
Det framgår om man skärskådar intresseorganisationernas mer eller mindre tydliga rösttips.

Alla vill spara energi – med eller utan bidrag

Oppositionen vill bidra med statliga pengar för att minska energiförbrukningen i landets fastigheter. Regeringspartierna är mer restriktiva – men centern kan tänka sig klimatbidrag.
 
Mer läsning
 Renoveringars inverkan på livsångesten
 Stolta hus i snöigt Sundsvall
 Han läser grannarnas arga lappar
 Home make-over à la Nybro
 Från Irak till småländsk utvandrarbygd
 Alingsås – stad i ljus
 Folkhemsbygget i broderad form
 Solstrålehuset – anrikt hus utan bygglov
 Havsnära hus för dem som vill bo länge
 Simrishamnsbostäder blir svinalängor
 Från säteri till allmännytta
 Arga tvättstugelappar sparas för alltid
 Husfester, matlag och kollektiva hönor
 Stormaktsväldets kronobageri
 Timråbos stolthet ligger vid Klingerfjärden
 En bostad bortom kärnfamiljen
 ”Kollektivhus är högmodernt”
 "Bostäderna befäster kärnfamiljen"
 Ny studie om bostadsanvändning
 Var tionde vill bo kollektivt
 Pang på rödbetan