2010-06-28

Annestad är ett nytt bostadsområde som växer fram i snabb takt söder om Malmö, närmare bestämt på åkrarna i stadsdelen Limhamn-Bunkeflo.

För att kunna ta hand om dagvattnet från bebyggelsen planeras en park som – förutom att vara en ”fantasifull plats för rekreation, lek och skönhetsupplevelser” – även ska fungera som rening av dagvatten, det vill säga regn- och smältvatten som rinner av från exempelvis vägar och hustak.

Redan i dag finns det så kallade Lernackendiket som sträcker sig från Yttre Ringvägen i öst och ut till havet i väst. Diket kommer att breddas så att vattnet fördröjs i ett 500 meter långt och 40 meter brett nybyggt flodplan, en slänt invid diket som tidvis är vattenfylld och tidvis torr. På så sätt ska vattenreningen förbättras.

Vid arkeologiska utgrävningar som gjorts på platsen har man hittat stenåldersfynd i form av en palissad daterad 4 500 år före Kristus. Alltså ett 6 500 år gammalt pålverk med totalt cirka 3 500 stolpar nedgrävda i marken, men med cirka 2,5 meter av pålarna stickandes upp över markytan.

Palissaden kommer att rekonstrueras till viss del och får ge namn åt den blivande parken som har döpts till Palissadparken. Ingen har hittills kunnat förklara palissadens ursprungliga funktion, men flera teorier finns.

– Den måste haft en viktig funktion för det avverkades säkert en hel skog för att bygga den. Den kan ha använts som arena eller samlingsplats. Eller så kan den ha fungerat som luftbegravningsplats – sådana som indianerna hade, berättar Susanna Kapusta, landskapsarkitekt vid Malmö stad

En annan teori är att man lett in vilt och jagat inne i palissaden, tillägger hon.

Parken, som är en del av Bunkeflo kalkstråk, ett område där berggrunden utgörs av urkalksten och marken är kalkrik, anläggs sedan ovanför flodplanet, som är nedsänkt två meter.

Träspänger av ek byggs för att man ska kunna ta sig runt i parken och skapar samtidigt en förbindelse mellan området söder och norr om flodplanet. Utformningen ska föra tankarna till ett fantasyinspirerat månlandskap och en traditionell stenåldersby, men även till japansk trädgårdskonst.

– Det blir lite av ”science fiction möter historia”. Jag hoppas att det ska bli fantasifullt, säger Susanna Kapusta.

Flodplanets botten kommer att vara täckt av kalkstenar i varierande storlekar utlagda i ett klassiskt japanskt vågmönster. Beroende på om kalken är smulig eller i stora stenar kan olika typer av vegetation etablera sig.

Kalkbrytning pågick här i Limhamns kalkbrott, ett av landets största, ända fram till början av 1990-talet och kalken gör sig påmind i både flora och fauna. Man kan få se tjugo år gamla bonsai-liknande miniatyrbjörkar och ovanliga djurarter som gynnas av den kalkrika berggrunden.

– Kalken gör det svårt för många växter att gro. De som lyckas växer väldigt långsamt och har anpassat sig till miljön. Det gör att man kan få se många sällsynta arter eftersom de får möjlighet att etablera sig här.

Om allt går som beräknat kan parken stå färdig om ett par år.