Hem   Politik   Ekonomi   Miljö   Förvaltning   Opinion   Jobb   Om Bofast   Kontakt   Annonsera   Nyhetsbrev  
Miljö Hem   Energi   Sopor   Inomhusmiljö   Tillgänglighet   Stadsmiljö/arkitektur  

”Merkostnad på en miljard för Stockholms hårda energikrav”

 Nytt debattinlägg om kommunala energikrav
DEBATT. Merkostnaden för Stockholms stränga energikrav uppgår till en miljard kronor bara i Norra Djurgårdsstaden. För de pengarna hade ytterligare 500 lägenheter kunnat byggas, skriver Kopparstadens Kenneth Ahlström i en replik till miljöförvaltningschef Gustaf Landahl.
I Norra Djurgårdsstaden i Stockholm byggs 12 000 nya bostäder på gammal industrimark – med höga energikrav. Foto: Lennart Johansson, Stockholms stad

”Stockholms stad bryter inte mot särkravsreglerna”

 Stockholms miljöförvaltningschef svarar Kopparstadens driftchef
DEBATT. Stockholm bryter inte alls mot särkravsreglerna i plan- och bygglagen. Det är en vanlig missuppfattning att bestämmelserna innebär ett förbud mot att ställa högre energikrav. Detta är fel, skriver Gustaf Landahl, avdelningschef på miljöförvaltningen i Stockholm, i ett svar på ett debattinlägg från Kenneth Ahlström på Kopparstaden.
De tuffa nybyggnadskraven i Stockholm ger både miljönytta, samhällsnytta och ekonomiska fördelar, menar Gustaf Landahl.
I Norra Djurgårdsstaden i Stockholm planeras för 12 000 nya bostäder på gammal industri- och hamnmark. De nya husen får inte förbruka mer än 50 kWh per kvm. Till höger: SKB:s lägenheter i kvarteret Muddus stod klara 2014. Illustration: Oscar Properties/Herzog & de Meuron
 
 
 

Luft efter behov får gott skötselbetyg

 Men marginell energibesparing
Smidigare underhåll och få larm – men tveksamt om det sparar energi. Det är några slutsatser från Hyresbostäders försök med ventilation som rättar sig efter hyresgästernas leverne.
I försökstrappuppgången i kvarteret Granen fanns det tidigare mekanisk till- och frånluftsventilation utan värmeåtervinning.  Numera tas värmen från den gamla lägenhetsluften tillvara i en stor värmeväxlare uppe på vinden, här förevisad av Magnus Lagerström, projektledare på Hyresbostäder i Norrköping. Foto: Anita Snis
 
 
 

Kurt Eliasson om tio år som Sabos vd

 Lobbandet, Brysselhotet, medlemsflykten, svenska modellen och skärpt debattklimat
Under tio år på Sabotoppen har Kurt Eliasson gått från bostadsdoldis till lite av prispressarkändis.
Här berättar han om de värsta stunderna och bästa ögonblicken, hur det gick till när kombohuset föddes och när hyressystemet räddades från Brysselbeslut.
Och varför det i våras blev nödvändigt för Sabo att gå ut i en skarpare debatt om marknadshyror och social housing.
Foto: Ulrika Majstrovic Hansén
 
 
 

Så föddes kombohuset och Skåneinitiativet

 Kurt Eliasson listar minnesvärda ögonblick
Hur gick det till när kombohuset föddes, när Skåneinitiativet blev till och när den finska allmännyttan till slut bildade en egen organisation?
Det hör till de ögonblick från tio års Sabo-vd-skap som Kurt Eliasson gärna tänker tillbaka på.
Här berättar han om hur det begav sig.

Mer makt åt byggherrarna & offentliga hyror

 Framtidsdrömmar för Kurt Eliasson
Om fem år har allmännyttan starkare byggherremakt. Om priserna inte har sänkts bygger allmännyttan i egen regi. I alla fall i Kurt Eliassons drömscenario.
Alla hyror är offentliga och den som undrar över en hyra går bara in på en prisjämförelsesajt. Och i Stockholm är alla överens om en ny hyresmodell.
 

Forskning om smarta elnät samlas

 Ska bidra till helt förnybart elsystem
Energimyndigheten ska ta ett samlat grepp om smarta elnät och har därför avsatt 173 miljoner kronor till det nya forskningsprogrammet SamspEL, fördelat över fyra år fram till 2020. Tidigare har forskning och innovation på elnätsområdet finansierats genom olika satsningar.
 
 
 

Smart fjärrvärme, solceller och jakt på energislukare

 Ny teknik prövas i halvmiljardprojekt i Sverige, Turkiet och Spanien
Markus Paulsson, energistrateg vid Lunds kommun, och Kraftringens projektledare Liisa Fransson promenerar längs de fastigheter som renoveras i Linero. Foto: MATS ARMGAARD GAB OCH KRAFTRINGEN
Inom ramen för ett stort EU-projekt renoveras ett av allmännyttiga LKF:s bostadsområden på Linero i östra Lund. Här ska hållbar teknik och nya arbetssätt testas för ett energieffektivare boende. Målet är att renovera på ett sätt så att hyresgästerna har råd att bo kvar. Den modell för energieffektivisering av befintliga bostadsområden som tas fram i projektet ska sedan kunna användas av andra städer i Sverige och övriga Europa.

”Det är viktigt att de boende har råd att bo kvar”

 5 snabba frågor till Håkan Nilsson, fastighetschef på bostadsbolaget LKF
Lunds Kommuns Fastighetsbolag AB, LKF, har tagit fram en långtidsplan för att rusta upp sina fastigheter. Runt trettio procent är byggda på 60- och 70-talen och hör till det så kallade miljonprogrammet. I området Linero i utkanten av Lund finns sexton hyreshus som nu rustas upp som en del av Cityfied-projektet.
 
 
 
 
Mer nyheter
 ”Stockholms hårda energikrav ger dyrare och färre bostäder”
 Oklart miljardstöd
 150 passivlägenheter för unga
 Solen har värmt Ekstas hyresgäster i över 40 år
 Solel från balkongen, beröringsfria blandare och hemma-borta-knapp
 Inget lagkrav på värmedebitering
 Bergvärme – bättre för miljön än fjärrvärme?
 Fönster som kan rena luften
 Fjärrvärme i vitvaror bättre än väntat
 De byggde landets största passivhusprojekt
 
 
 
 
 
Mer läsning
 Framtidens skola ligger längst ned i hyreshuset
 Fiske utanför vardagsrummet
 Dammsugerska längs hisschaktet
 Trappstädning för gemenskap
 Mangelrum gav plats för klädbyten
 Hjälp till läxhjälp
 Blinkande konst i Lundanatten
 Välvt tak halverar kylningsbehovet
 Audition för sommarjobbare
 Fler amerikaner flyttar till hyresrätter