Skriv ut

Hyresgästernas nota för riksdagens miljömål: 70 miljarder kronor

Åtgärder som fasadisolering, byte av fönster och ventilationssystem i landets miljonprogramsområden kan kosta uppemot 70 miljarder kronor – som någon ska betala, framhåller energiexperten Ulrika Jardfelt.
– I princip säger man att hyresgästerna ska bekosta de åtgärder som krävs för att nå riksdagens miljömål.

De rödgröna vill införa klimat-rot-stöd

 

Den rödgröna oppositionen presenterade i våras sin alternativa budget. Partierna vill införa ett nytt rotstöd med klimatprofil för renovering av flerfamiljshus som ges med 1,5 miljarder kronor 2011 och 2,5 miljarder kronor 2012.

 

Det föreslagna nya stödet är oberoende av rotavdraget, som behålls i nuvarande konstruktion, med ett tillägg av en klimatbonus för villaägarna.

 

Alliansregeringen har gett Energimyndigheten i uppdrag att, tillsammans med andra berörda myndigheter, analysera finansieringsfrågor för investeringar i energieffektiv teknik i bostäder i allmänhet och i synnerhet för åtgärder inom det befintliga beståndet.

 

Uppdraget ska redovisas till regeringskansliet senast den 31 oktober 2010.


"Olönsamt att byta fönster och isolera fasader"

 

Naturskyddsföreningen: Energiåtgärder betalar sig på 10 år 

 

Bygg- och värmepumpsföretag bakom lönsamhetssiffror

 

Passivhusnestorns energiekvation

2010-06-08


Om regeringens proposition om en ny lag för allmännyttiga kommunala bostadsbolag antas av riksdagen kommer alla allmännyttiga bostadsbolag från årsskiftet att drivas enligt affärsmässiga principer. Det innebär att alla investeringar behöver övervägas noggrant.

 

Det finns ett stort behov av renovering i miljonprogramsområdena. Antalet lägenheter i dessa områden som behöver renoveras, både inom allmännyttan och i privata fastigheter, är enligt bygg- och fastighetsanalysföretaget Industrifakta cirka 650 000.

 

Kostnaden enbart för fasadrenovering, byte till energisnåla fönster och effektivare ventilationssystem skulle bli cirka 70 miljarder kronor enligt Industrifaktas beräkningar.

 

Då har man inte räknat med lägenheter byggda före och efter de så kallade rekordåren 1961-1975, som också kan vara i stort behov av renovering. Och regeringen anser att energieffektiviserande åtgärder bör göras i samband med att fastigheterna ändå ska byggas om.

 

För att nå riksdagens miljömål om att halvera energianvändningen i befintliga bostäder till år 2050 har regeringen avsatt nästan 500 miljoner kronor fördelat över en femårsperiod. Men pengarna ska gå till information och strategiskt arbete inom kommuner och landsting, inte konkreta åtgärder.

 

– I princip säger man att det är hyresgästerna i miljonprogramsområdena som ska bekosta åtgärderna för att nå miljömålet, genom de höjda hyror som blir konsekvensen. Och de är kanske inte de mest resursstarka i samhället, säger Ulrika Jardfelt, tidigare enhetschef på Sabo.

 

Ulrika Jardfelt understryker att hon visst tycker att den här typen av renoveringar ska genomföras. Och att fastighetsägarna självklart ska överväga om energibesparande åtgärder kan göras när man ändå gör en renovering. Men hon anser att det är viktigt att lägga resurserna på det som ger mest effekt, och inte på de åtgärder som anses politiskt korrekta.

 

– Alla vill tro att isolering av fasader och byte av fönster är lönsamt. Och det är jättetråkigt att vara den som säger tvärtom. Men det handlar om uppemot 70 miljarder som någon ska betala.

 

– Hyresvärden kanske tycker att det ändå är värt det, men ska inte förvänta sig att det återbetalar sig genom minskade driftskostnader.

 

Boverket har sedan förra året ett regeringsuppdrag som innebär att verket ska titta närmare på hur reglerna kan skärpas för både nybyggnation och ombyggnader. Om det kommer att ställas höga energikrav i samband med renovering kommer många bostadsbolag, enligt Ulrika Jardfelt, inte ha råd att göra den här typen av åtgärder, eftersom de inte kan höja hyrorna i den utsträckning som behövs.

 

– Risken är att många människor kommer att få en väldigt dålig boendestandard.