2010-06-07
Bostadssektorn svarar för cirka 40 procent av Sveriges totala energianvändning. Riksdagen har antagit miljömål som innebär att energi-användningen i befintliga bostäder ska sänkas med 20 procent till år 2020 och halveras till 2050, med utgångspunkt från 1995 års värden. – Men det finns ingen strategi för hur det ska gå till, och det är inte långt kvar till 2020, säger Ulrika Jardfelt, energiexpert och tidigare enhetschef på Sabo. Hon har bland annat bistått den statliga energieffektiviseringsutredningen, som blev klar 2008. Utredningen tillsattes för att se över hur EU:s råd för effektiv energianvändning ska implementeras i Sverige och hur riksdagens miljömål ska kunna uppnås. I betänkandet nämns att ”endast cirka 15 procent av de för fastighetsägarna lönsamma åtgärderna faktiskt genomförs”. Denna enda mening har enligt Ulrika Jardfelt skapat en felaktig föreställning om att åtgärder som isolering av fasader och byte av fönster och ventilationssystem är lönsamma.
– Den 500-sidiga utredningen sammanfattas med denna enda mening. Och det dras höga växlar på den. Det har skapats en myt om att det finns en mängd lönsamma energieffektiviseringsåtgärder som inte genomförs, säger Ulrika Jardfelt.
– Men det finns inga konkreta exempel på att just de här åtgärderna är lönsamma. Inga studier som jag har lyckats hitta verifierar det.
Med lönsamma menar hon att åtgärderna ska betala sig genom sänkta driftskostnader. Ulrika Jardfelt framhåller att diskussionen är problematisk, eftersom det råder begreppsförvirring – energiåtgärder klumpas ihop utan uppdelning och kategorisering. – Sinsemellan har de väldigt olika karaktär. Många åtgärder minskar energianvändningen dramatiskt utan att det kostar någonting, som att släcka lampor i rum där man inte är, inte ha teven på stand-by-läge eller sänka en för hög temperatur inne i bostaden, säger Ulrika Jardfelt.
En annan typ av åtgärder som, enligt Sabo, är lönsamma att genomföra, är att optimera driften i fastigheterna. Bland annat handlar det om att installera styr- och reglersystem så att det går att se vad som händer i fastigheten, temperaturer inomhus och fel som uppstår. Det förutsätter också att personal avsätts för att kontrollera och åtgärda fel när så behövs. Ulrika Jardfelt berättar att många bostadsbolag har satsat på just dessa åtgärder med framgång. Hon nämner bland annat Bostadsstiftelsen Signalisten i Solna som minskat sin energianvändning med nästan 30 procent på detta sätt. – Att hålla en jämn inomhustemperatur i hela fastigheten är en bra energisparande åtgärd. Den här typen av åtgärder är oftast lönsamma, och installationskostnaderna blir billigare hela tiden.
Men enligt Ulrika Jardfelt är det inte dessa enkla och klart lönsamma åtgärder som oftast nämns i debatten, utan en tredje kategori; isolering av väggar, tak och golv. Uppfattningen att dessa åtgärder är lönsamma är, enligt henne, vida spridd bland politiker, kommunalråd och andra beslutsfattare och inte minst bland allmänheten och de kommunala bostadsbolagen.
– Att desinformationen är så utbredd är på allvar riktigt problematiskt. Jag försöker säga det här så ofta jag kan, men jag har inte tillräcklig tyngd.
Vid den årliga konferensen Sveriges Energiting förra året talade Hans Nilsson, ordförande i branschföreningarna Sveriges energirådgivare och Energieffektiviseringsföretagen. Som stöd för lönsamhetsargumentet visade han den så kallade McKinsey-kurvan, som ofta används i liknande sammanhang. Den visar kostnaden för att minska utsläppen av koldioxid. Exempelvis är isolering av bostäder lönsamt enligt diagrammet. Ulrika Jardfelt anser att diagrammet är missvisande. – Kurvan representerar hela Europa, vilket gör att olika länder har svårt att relatera den till sina egna förhållanden. Jag har pratat med kolleger i flera länder i Europa och de här investeringstunga åtgärderna är inte lönsamma någonstans.
Hans Nilsson anser däremot att diagrammet i allra högsta grad är relevant, och framhåller att informationen i diagrammet stöds av tidigare undersökningar. På frågan om det exempelvis är lönsamt att isolera fasaderna i en fastighet svarar han:
– Det beror på nyttan i olika fastigheter. Om en fasad behöver putsas om i en ful, dragig byggnad där ingen vill bo så förhöjer det värdet på fastigheten om hyresvärden samtidigt satsar på att tilläggsisolera. Då är det lönsamt.
McKinsey-kurvan, och i viss mån även den statliga utredningens betänkande, talar alltså emot Ulrika Jardfelts uppfattning.
– Energieffektiviseringsutredningen har större trovärdighet än vad jag har, helt enkelt. Men jag har inte hittat någon som kan visa för mig att de här åtgärderna är lönsamma.
Tomas Bruce var statens utredare i energieffektiviseringsutredningen. Han förklarar att underlaget för uppgiften om att fastighetsägarna bara har genomfört 15 procent av de energiåtgärder som är lönsamma kommer från en rapport framtagen av projektledaren och utredaren Anders Göransson på konsultföretaget Profu. – Klart olönsamma åtgärder, som byte av fönster och tilläggsisolering av fasader utan samtidig renovering av byggnaden i övrigt, är inte med i rapportens lista över lönsamma åtgärder, säger Tomas Bruce. EVA BLOMBERG
| 
