2010-01-12 (uppdaterad 2010-02-09) Sveriges kommuner och landsting, SKL, är inledningsvis kritisk till att man inte varit med i det samarbete regering haft med de hyresförhandlande parterna.
SKL riktar också kritik mot den föreslagna utdelningsbegränsningen, som man anser måste tas bort helt. Regleringen är enligt organisationen varken förenlig med principen om kommunalt självstyre eller kravet om affärsmässighet.
SKL anser inte att förslaget kommer att främja bostadsförsörjningen i kommunerna, eftersom möjligheten att använda ägande av ett kommunalt bostadsföretag som ett instrument inom bostadsförsörjningen minskar. Många kommuner tvingas då att omvärdera sitt engagemang i bostadsbolagen, tror Sveriges kommuner och landsting. Att de kommunala bostadsbolagen nu ska drivas affärsmässigt innebär, enligt SKL, inskränkningar i kommunernas möjligheter att äga och driva allmännyttiga bostadsbolag på svaga bostadsmarknader, där efterfrågan på bostäder är låg.
Där ett bostadsbolag inte kan generera en marknadsmässig vinst finns risk att hela bolagets existens ifrågasätts – och nyproduktion av lägenheter blir då helt utesluten, enligt SKL.
I ett remissvar som organisationen lämnat på den statliga utredaren Michaël Kochs betänkande våren 2008 förordades en affärsmässighet med en annan innebörd än i regeringens förslag.
I den modell Sveriges kommuner och landsting då utvecklade skulle bostadsbolagen drivas utan vinstsyfte.
Enligt SKL kan man därför inte hävda, som det står i promemorian, att regeringsförslaget bland annat bygger på SKL-modellen. | 
