Hem   Politik   Ekonomi   Miljö   Förvaltning   Opinion   Jobb   Om Bofast   Kontakt   Annonsera   Prenumerera  
Politik Hem   Bostadsmarknad   Juridik   Upplåtelseformer   Integration/sociala frågor  

Fem bolag om lagkravet på lönsamhet

Rolf Bergkvist, vd för Bärkehus i Smedjebacken, Pehr Carlberg, vd för Höörs Fastighets AB, Eva Nygren, vd för Telge Bostäder i Södertälje och Dag Sandén, vd för Skövdebostäder.
Bofast gjorde en rundringning till fem bostadsbolag för att höra vad de tycker om regeringens förslag om att alla allmännyttiga bostadsbolag måste vara affärsmässiga.

Nu måste alla bostadsbolag bli lönsamma

 

Nytt förslag för allmännyttans framtid

 

"Ingen stor skillnad för bostadsbolagen"

 

EU fortsätter granska svensk allmännytta

 

"Rätt nivå på vagheten" 

 

"Låt bostadsbolagen behålla hela vinsten"

 

Vänsterpartiet avvisar förslaget

 

S-kommentar till regeringsförslaget

 

2009-12-14

 

Dan Sandén, vd för Skövdebostäder:

 

"Förslaget kan få stora konsekvenser för vårt samarbete med kommunen, vår ägare, som vi har nära relationer till.

 

Men det återstår att se. Det kan komma att tvinga bort oss från en del samarbeten med kommunen, där affärsmässigheten kan ifrågasättas. Var går gränsen för vad som är acceptabelt och inte? Tidigare diskussioner har varit nere på lekplatsnivå.

 

Men i princip arbetar vi affärsmässigt redan i dag. Skövdebostäder har tydliga ägardirektiv med avkastningskrav på en marknadsmässig nivå och har inga fördelar av att vara ett kommunalt bolag. Vi har heller ingen kommunal borgen.

 

Det är bra att vi kommer bort från vår hyresledande roll. Vi konkurrerar bra ändå. Vi får ofta höra från de privata fastighetsägarna lokalt att vi höjer hyrorna för lite, men nu får de möjlighet
att förhandla själva."

 

 

Pehr Carlberg, vd för Höörs Fastighets AB:

 

"Egentligen tror jag inte förslaget kommer att påverka oss så mycket i det korta perspektivet.
Det kommer givetvis bli en förändring när det gäller avkastningen, eftersom det inte ställs avkastningskrav på oss i dag. Men jag tycker att det är bra att vi får det. Om det ställs avkastningskrav på oss kommer vi säkert agera mer affärsmässigt också. Och vi kommer kanske inte att göra den där lekparken för kommunens bästa, utan tänka mer på bolagets bästa.

 

Vi kommer att bli mindre samhällsnyttiga och måna mer om enbart de egna hyresgästerna än om övriga kommuninvånare.

 

Som många andra små bolag har vi nog inte jobbat särskilt affärsmässigt tidigare, men nu kommer vi att behöva göra det.

 

Avkastningen hittills har varit relativt god, men det finns ett uppdämt underhållsbehov i våra fastigheter, så det kan bli svårt att hålla den nivån.

 

Samtidigt tror jag att det blir lättare att arbeta på det här sättet, eftersom man får tydligare riktlinjer. "

 

 

Rolf Bergkvist, vd för Bärkehus i Smedjebacken:

 

"Spontant så tycker inte jag att det blir några stora förändringar för oss. Vi jobbar väldigt mycket utifrån affärsmässighet i dag.

 

Vi har hela tiden haft som mål att ha ett positivt resultat, och anpassat verksamheten till det, så förslaget påverkar inte oss så mycket. Men det beror förstås på vilken inställning man har till avkastning. Och när det gäller utdelning så är det ju en ägarfråga, var man tycker att pengarna behövs bäst; i bolaget eller som utdelning till ägaren."
 

 

Sören Skårsjö, vd för Laxåhem:

 

"Det nya förslaget innebär ingen förbättring eller försämring för oss. Vi finns på en avfolkningsort och har avtal med Statens bostadskreditnämnd. Att det nu kommer att ställas avkastningskrav är naturligtvis ett problem. Vi skulle lämna avkastning om vi kunde det. Men jag vet inte om vi får ge avkastning ens, eftersom vi har det här avtalet. Så det kommer nog inte påverka oss någonting.

 

Vi jobbar affärsmässigt så mycket det går redan i dag. Vi får arbeta enligt marknadens villkor, och betalar till exempel borgensavgifter redan nu, och det är inte fel.

 

Det som är mycket positivt är att det blir en stabilitet i sektorn, så att det kan byggas på andra håll åtminstone. Det här är ett förslag i rätt riktning, marknaden blir mer likställd. Vi har oroats över att det skulle bli social housing, som var det ena föreslagna alternativet i den statliga utredningen, men nu får vi fortsätta jobba på någorlunda lika villkor som andra."

 

 

Eva Nygren, vd för Telge Bostäder:

 

"Vi jobbar redan i dag affärsmässigt och har tydliga avkastningskrav. Telge Bostäder har fördelen att verka på en marknad med brist på bostäder i stället för ett överskott, så vi har bra möjligheter att hantera situationen.

 

Däremot får vi fundera över vissa uppdrag som vi i dag får av kommunen, om det är sådant vi kan syssla med i framtiden. Ett konkret exempel är ett trygghetsboende som vi enligt våra ägardirektiv ska bygga och som vi skulle behöva skriva ner värdet på med 30 miljoner kronor redan år ett. Samtidigt äger ju kommunen oss för att vi ska bidra just på ett sådant sätt.

 

Det är bra att vi inte längre kommer att ha en hyresnormerande roll. Telge Bostäder har sedan i slutet av nittiotalet ett bra hyressättningssystem som vi håller på att se över och utveckla tillsammans med Hyresgästföreningen. Nu kan det finnas anledning att fundera över om översynen ska göras med de privata fastighetsägarna också.

 

Jag är glad att det blev ett förslag med det här innehållet. De båda andra förslagen som las fram av utredaren Michaël Koch hade varit förödande för oss."

 

Utskriftsvänlig sida
 
 
 

Blågröna vill inte tvinga kommuner förmedla bostäder

Kommunerna ska inte tvingas att inrätta bostadsförmedlingar. Det är de borgerliga partierna ense om. De rödgröna vill däremot införa ett lagkrav – men miljöpartiet tycker att förmedlingarna kan drivas i privat regi.

Får 185 000 för att flytta från mormor

En ung kvinna blev ställd på gatan av sin mormor, en privatvärd på Östermalm i Stockholm. Efter att hon vänt sig till hyresnämnden erbjöds hon 185 000 kronor som plåster på såren. En hovrättsdom vittnar om en besvärlig familjekonflikt.

Så vill partierna sänka byggkostnaderna

Det kostar för mycket att bygga i Sverige. Så långt tycks landets riksdagspartier vara överens - med undantag för miljöpartiet. Men vägen till sänkta byggkostnader råder det delade meningar om.

Varje omflyttning kostar 30 000–40 000 kronor

Att byta hyresgäst är dyrt för bostadsbolagen. Ett genomsnittligt byte kostar mellan 30 000 och 40 000 kronor.
 
Mer läsning
 Renoveringars inverkan på livsångesten
 Stolta hus i snöigt Sundsvall
 Han läser grannarnas arga lappar
 Home make-over à la Nybro
 Från Irak till småländsk utvandrarbygd
 Alingsås – stad i ljus
 Folkhemsbygget i broderad form
 Solstrålehuset – anrikt hus utan bygglov
 Havsnära hus för dem som vill bo länge
 Simrishamnsbostäder blir svinalängor
 Från säteri till allmännytta
 Arga tvättstugelappar sparas för alltid
 Husfester, matlag och kollektiva hönor
 Stormaktsväldets kronobageri
 Timråbos stolthet ligger vid Klingerfjärden
 En bostad bortom kärnfamiljen
 ”Kollektivhus är högmodernt”
 "Bostäderna befäster kärnfamiljen"
 Ny studie om bostadsanvändning
 Var tionde vill bo kollektivt
 Pang på rödbetan