Så kan hyresnivåerna saxas upp steg för steg   Påtaglighetsrekvisitet, som finns inskrivet i hyreslagen, innebär att en hyra i en privatägd fastighet inte påtagligt får skilja sig från hyrorna i allmännyttan.   Cirka fem procent högre hyra för en likvärdig lägenhet anses dock enligt praxis som acceptabel.   Om påtaglighetsrekvisitet inte tas bort, när det nya lagförslaget träder i kraft vid årsskiftet, kan en fastighetsägare sätta sina hyror fem procent över en annan fastighetsägare. Därefter kan den första fastighetsägaren sätta sina hyror fem procent över den andra fastighetsägaren. Och så vidare.

Hyran kan höjas med 41 procent på fyra år   Privatvärdar vill inte redovisa sina kostnader   "Fastighetsägarna måste motivera sina höjningskrav"   "Hyresgästernas värderingar kommer att märkas på hyrorna"   Hyrestvister med privatvärdar kan bromsa förhandlingstakten   Vinstkrav för allmännyttan och slopat hyrestak   Så förhandlas de privata hyrorna i dag    TIDIGARE ARTIKLAR:   Stora höjningar införs stegvis   Oro för bolag med svag ekonomi   Nytt förslag om allmännyttans framtid   DEBATTARTIKLAR OM REGERINGSFÖRSLAGET:   "Hyrorna i attraktiva områden kan stiga med flera tiotals procent"   Barbro Engman: ”Vi utgår ifrån att de rödgröna föreslår förändringar”    "Regeringen inför marknadshyror"   "Stabil hyra i kooperativ hyresrätt"   "Nya spelregler ger skjuts åt bostadsmarknaden"   Låt bostadsbolagen behålla hela vinsten   "Hyresgästföreningen är arrogant och självtillräcklig"   Våra förslag har ett brett medlemsstöd   "Lås in reavinsterna - annars blir det socialbostäder"

2010-06-07

Regeringsförslaget "Allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag och reformerade
hyressättningsregler", som lämnades till riksdagen i april, är nu färdigbehandlat av civilutskottet.

I propositionen föreslogs en ny lag för allmännyttiga kommunala bostadsbolag som ersätter den så kallade allbolagen. Bland annat ska bolagen framöver drivas efter "affärsmässiga principer".

Den nya lagen innebär också förändringar i utdelningsbegränsningen till bostadsbolagens ägare, kommunerna.

Den undantagsregel, som regeringen samtidigt föreslår, ska gälla i de fall kommunerna vill använda pengarna till det som benämns som bostadsförsörjningsändamål – exempelvis för åtgärder som främjar integration och social sammanhållning bland samtliga kommuninnevånare. Kommunerna får i de fallen möjlighet att ta ut vinst ur bolagen motsvarande fjolårets vinst.

Regeringen föreslog även ändringar i hyressättningsreglerna. Förändringarna innebär att allmännyttans hyresnormerande roll försvinner. I stället blir alla kollektivt förhandlade hyror normerande, såväl privata som allmännyttiga. Därmed blir de privata fastighetsägarna också fullvärdig part i hyresförhandlingarna.

Samtidigt vill regeringen införa en ny skyddsregel som ska förhindra att hyrorna höjs i en alltför snabb takt. Den ska även gälla vid ombyggnader och så kallade standardhöjande åtgärder. Men ett visst utrymme ges för att kunna ta ut en stor höjning direkt, till exempel vid en ombyggnad då lägenhetens bruksvärde har höjts genom standardhöjande åtgärder som hyresgästen har godkänt eller som hyresnämnden lämnat tillstånd till.

Ingen ändring föreslås när det gäller det så kallade påtaglighetsrekvisitet. Rekvisitet innebär, enkelt uttryckt, att det funnits utrymme för upp till fem procent högre hyror i privatägda hus jämfört med allmännyttiga. Det skulle kunna innebära att hyrorna saxas upp med sex månaders mellanrum (se faktaruta).

Tre motioner har kommit in under motionstiden. I en av dem föreslår vänsterpartiet att riksdagen avslår propositionen i sin helhet och att en parlamentarisk utredning tillsätts.

De två andra motionerna, från socialdemokraterna respektive miljöpartiet, innehåller bland annat förslag om att komplettera riksdagsbeslutet i efterhand när det gäller värdeöverföringar för bostadsförsörjningsändamål, påtaglighetsrekvisitet och skyddet mot kraftiga och snabba hyreshöjningar. Motionärerna vill att regeringen i dessa delar lägger fram förslag om lagändringar.

Civilutskottet föreslår att riksdagen antar regeringens lagförslag och avslår motionerna.
Riksdagen debatterar och beslutar om förslaget i kammaren den 17 juni.

Om det antas träder lagändringarna i kraft vid årsskiftet.