2010-06-07

I den första delen av artikelserien skildrade vi motsättningen mellan rörmokare och relinare. I den andra skildrade vi själva metoden och vilka hälsorisker som kan finnas när vattenledningarna invändigt kläs med epoxiplast.

Nästa utgåva skildrade riskerna för dem som utför själva arbetet.  

Nu är tiden kommen för att berätta om hur denna bransch, som omsätter niosiffriga belopp, vuxit fram. Vilka som varit pionjärer och uppfinnare och vilka som lyckliggjort sig genom att samla på sig miljoninkomster och stora förmögenheter.

De första artiklarna bemöttes med en viss skepsis och arg kritik. Men inte mycket mer än tidningen vanligen får utstå när vi bevakar ämnen där det finns, eller riskerar att finnas, en tydlig förlorare.

Denna gång är det annorlunda. Redaktionen kan inte dra sig till minnes att arbetet någonsin bemötts med sådan aversion. Branschföreträdare uppvisar en tydlig ovilja mot att Bofast skriver om branschen överhuvudtaget.

En vanlig reaktion har varit att det helt saknas anledning att hålla på och rota i detta. Varför intressera sig för en sådan försvinnande liten del av en byggbransch där det förekommer så mycket fuffens, har motfrågan formulerats.

Vare hur det vill med det, men det har genom åren inte saknats stoff för Bofast att skriva om i Bostadssverige, och Sabosverige enkannerligen.

Tyvärr har det förekommit uppmärksammade skandaler och missförhållanden; gratis sommarstugor, bjudresor och porrsurfande. Men bara någon enstaka gång har de utpekade eller deras arbetsgivare och kamrater hörts av. Och ingen enda gång har någon försökt stoppa publicering.

Så icke denna gång. Inte mindre än tre företrädare för större aktörer på reliningmarknaden har i mer eller mindre tydliga ordalag velat få Bofast att avstå från att skriva. Av olika skäl. Vissa legitima, andra inte, enligt vår bedömning.

Ett riktigt övertramp skedde dock efter det att tidningen skickats till repro. Ett av de större bolagen har helt sonika gått till en advokat som kontaktat vår reporter Helene Ahlberg och påpekat att hennes texter innehåller passager som kan leda till efterräkningar.

Man häpnar. Tilltaget är helt kontraproduktivt. Inget kan få en journalist att spetsa öronen mer. Övertygelsen väcks i stället om att vi på redaktionen kommit mycket nära något som inte tål dagsljus.

Vad detta skulle kunna vara vet vi inte. Ännu inte, kanske man bör tillägga. Faktum är att Bofastredaktionen även framdeles kommer att anstränga sig för att lyfta på alla stenar i detta märkliga spel. Vad kan dölja sig där? Om detta kan man bara spekulera, men gissningsvis rör det sig om något som stavas pengar. Stora pengar.

Endera är det helt enkelt så att denna marknad är för ung för att ha kommit i balans och att konkurrensen ännu inte hunnit verka prisdämpande. Därmed kan de aktörer som etablerat sig tidigt ta ut övervinster.

Det säger sig själv att de i sådana fall inte vill bli kritiskt granskade. Gärna en jubelartikel i Sydsvenska Dagbladet. Men inget ifrågasättande. Då riskerar priserna att sjunka.

Eller kan det röra sig om en ren kartellbildning där ett fåtal större aktörer kämpar – och lyckas – hålla mindre och nya aktörer utanför. Även i detta fall – och om det uppdagas – riskerar priserna att sjunka. Och stora bötesbelopp att utkrävas.

Om dessa saker vet vi inte tillräckligt. Därför kommer vårt arbete fortsätta.

Det man med säkerhet vet är dock att landets boende i flerbostadshus betalar pengar som bygger förmögenheter i hundramiljonklassen.

CHRISTIAN LACOTTE

Läs Bofasts senaste artikel om reliningbranschen här. Där finns även länkar till tidigare artiklar om relining.