Hem   Politik   Ekonomi   Miljö   Förvaltning   Opinion   Jobb   Om Bofast   Kontakt   Annonsera   Nyhetsbrev  
Förvaltning Hem   Fastighetsskötsel   Underhåll   Teknik   Bygg  

Mer i egen regi eller fortsätta köpa utifrån?

Stora bilden: Gnestahems huvudkontor. Därunder, från vänster: Pernilla Svensson, förvaltningschef i Gnestahem. I mitten: Några av Gnestahems fastigheter. Längst till vänster hus från 70-talet, som just nu renoveras. Bakom bilarna, i de färggranna husen, ryms lägenheter avsedda företrädesvis för personer över 65 år. Till höger: Peter Larsson, Anders Berfors och Sofia Andersson från Gnestahem ska strax ge sig iväg för att röja soprum. Foto: Anna Norrby
Gnestahem och Gnesta Förvaltnings AB gör gemensamma upphandlingar. Men nu börjar de även undersöka om det skulle gå att minska antalet entreprenader och i stället sköta mer i egen regi.

Även ickepolitiker  i styrelserna

 

Sedan valet 2014 har de två bolagen Gnestahem och Gnesta Förvaltnings AB varsin styrelse. Tidigare hade de en gemensam. Att ytterligare renodla bolagen var bakgrunden till nyordningen, enligt Hans Persson, vd i båda två.


Varje styrelse består av tre politiker och två ickepolitiker som väljs utifrån specialistkompetens från näringslivet.

I Gnestahems styrelse finns till exempel Thomas Brucefors, vd för ett företag som säljer rengörings- och desinfektionssystem. Och i styrelsen för Gnesta Förvaltning sitter ekonomen Camilla Winte, som bland annat är ekonomichef på ett värdshus i trakten.

Ägardirektiven är ett viktigt redskap för att styra verksamheten.


– Den gemensamma styrelsen gav oss till exempel i uppdrag att arbeta med tillgänglighet, och nu sitter det i medarbetarnas huvud och är en naturlig del av verksamheten. Som när vi byggde om receptionsdisken och den fick en låg del så att den fungerar bra även för besökare som sitter i rullstol, säger Hans Persson.



Vasaloppsvinnaren som blev dubbel-vd

 

Mångskiftande dagar för Gnestahems reparatör


2016-12-13

 

Gnestahems och Gnesta Förvaltnings AB:s fastigheter utgör en ansenlig del av centrala Gnesta. Bara alldeles runt knuten till de båda bolagens kontor finns till exempel kommunhuset, LSS-boenden, seniorlägenheter med gemensam matsal och en mängd bostadshus från de senaste 45 åren.

De från 70-talet renoveras nu och bygg-entreprenörernas reklamskyltar flaxar i
snögloppet framför fasaden. Därtill kommer bostäder, skolor, vårdboenden och andra lokalfastigheter i kommundelarna Björnlunda, Stjärnhov och Laxne.

Den egna personalen sätter avtryck i stadsbilden. De vita tjänstebilarna med Gnestahems logotyp far fram och tillbaka mellan bostadshus och fastigheter med kommunal verksamhet.

Men även de upphandlade företagens medarbetare är i rörelse. Företaget som upphandlats för att sköta snöröjning på skolgårdar, i direkt anknytning till fastigheter med kommunal verksamhet och runt bostadshusen, har förberett marken för dagens aktiviteter. Golvläggare, målare och elektriker – som Gnestahem och förvaltningsbolaget upphandlat på grund av deras specialistkompetens – syns inte utomhus, men jobbar på med sitt inne fastigheterna.

Pernilla Svensson, förvaltningschef i Gnestahem, är den som arbetar mest med upphandlingsfrågor i de båda bolagen.

– Vi har köpt väldigt mycket tjänster i Gnesta Förvaltnings AB och nu börjar vi titta på om det är någonting av det som vi kan plocka hem och göra själva i stället, säger hon.

Hon konstaterar att det finns en bekvämlighet i att köpa in. Men samtidigt finns tankar i bolagen om att det kanske egentligen är ännu bekvämare att köra mer i egen regi, bland annat eftersom det är krävande och tidsödande att göra upphandlingar.

Vd Hans Persson nämner att bolagen med mer i egen regi får lättare att själva styra hur arbetet ska läggas upp, och att det i sin tur kan ge såväl ekonomiska vinster som tidsvinster. Han beskriver hur en upphandlad leverantör av en hantverkstjänst får sin order och åker ut på uppdraget och gör jobbet, precis som det är tänkt.

– Men i egen regi blir vi flexiblare. Våra egna reparatörer kan vi med ett telefonsamtal på kort varsel styra om till ett annat ställe i stället, om det behövs mer just då. Och en reparatör som är anställd ger det här lilla extra medan en entreprenör tänker mer att ”det inte är mitt område”.

Han ger exemplet att en reparatör plockar upp skräp om han eller hon ändå går förbi.

– Det handlar om lojalitet med arbetsgivaren.

Gnestahem och förvaltningsbolaget har även börjat upptäcka att det kan bli högre priser när de upphandlar i jämförelse med att ha egen personal.

–Men med mer i egen regi ökar å andra sidan administrationskostnaderna, eftersom det blir en större administration, konstaterar Hans Persson.

Gnestahem har även fått prova på att själva sköta i normalfallet upphandlade tjänster, utan att det var planerat.

Vid en upphandling som försenades på grund av ett överklagande fick nämligen bostadsbolaget som nödlösning anställa egna parkarbetare för att under en period kunna sköta grönytorna i egen regi.

– Det gick ju riktigt bra, och vi fick en liten aha-upplevelse om att ”jaha, det här skulle vi kanske fortsätta att sköta själva”, säger Pernilla Svensson.

I dagsläget köper bolagen in både spetskompetens – som el, golv, ventilation och måleri – och enklare tjänster, som skötsel av grönytor och viss städning. Ett framtida scenario skulle kunna vara att man behåller upphandling inom spetskompetenserna och sköter mer av till exempel grönytor själva, funderar Pernilla Svensson och Hans Persson.

Det skulle kunna innebära att Gnestahem i framtiden sköter mer i egen regi än Gnesta Förvaltning, som har mer fastigheter som kräver spetskompetens, som till exempel den tekniska utrustningen i den nya simhallen.  

Ventilation är ett område som Pernilla Svensson ser svårigheter med att sköta i egen regi, bland annat för att det finns många regler att följa och vara uppdaterad på.

Snöröjningen fungerar också bäst på entreprenad, konstaterar hon. Dels för att det upphandlade företaget, som även arbetar för andra fastighetsägare, kan hålla med bra maskiner. Men också för att anställningsförhållandena, med obekväm arbetstid och arbetstoppar under vissa perioder, skulle vara svårare att få ihop om snöröjningen skulle skötas i egen regi.

Än så länge är de upphandlade tjänsterna en betydande del av förvaltningen, och alla sådana upphandlingar görs gemensamt.

– I och med att det är två bolag får vi mer volym i upphandlingen. Det blir en lite större affär som blir intressantare även för leverantörerna, säger Hans Persson.

Själva upphandlingstjänsten köps också in gemensamt.

– Redan där börjar vi skära i kostnader, eftersom varje bolag för sig annars hade fått betala för köpet av upphandlingstjänsten.

Och sedan Konkurrensverket kritiserat Gnesta kommun för bristande upphandlingsrutiner står även kommunen rutinmässigt med i de avtal som Gnestahem och Gnesta Förvaltnings AB ingår med leverantörer. Detta underlättar för kommunen om den behöver ta in en entreprenör utan att ha gjort en egen upphandling.

För varje ny leverantör blir det en del att lära och för Pernilla Svensson blir det också en inskolningsperiod.

– De måste till exempel fakturera rätt. Det kan ta lite tid innan det sitter, men det är också viktigt att vi själva skriver rätt i beställningarna, så att det är tydligt vilket objekt det gäller.

Hon tycker att offentlig upphandling är bra, för att alla ska ha möjlighet att räkna på arbetet och lägga anbud.

– Men har man ett bra samarbete med en leverantör som kan allting och kanske känner fastigheten bättre än oss själva på vissa områden, och så måste man ändå gå ut och göra en ny upphandling… Nog skapar det viss frustration, säger Pernilla Svensson, som själv började som kvartersvärd i Gnestahem för mer än tio år sedan.

 

ANNA NORRBY

 

 

BILDERNA OVAN

Stora bilden: Gnestahems huvudkontor.

Därunder, till vänster: Pernilla Svensson, förvaltningschef i Gnestahem.

I mitten: Några av Gnestahems fastigheter. Längst till vänster hus från 70-talet, som just nu renoveras. Bakom bilarna, i de färggranna husen, ryms lägenheter avsedda företrädesvis för personer över 65 år.

Till höger: Peter Larsson, Anders Berfors och Sofia Andersson från Gnestahem ska strax ge sig iväg för att röja soprum.

Foto: Anna Norrby

 

 

 

Utskriftsvänlig sida
 
 
 

Dags att sätta punkt

December är avslutningarnas tid. För terminen, för det gamla året – och denna gång även för tidningen Bofast. Det nummer som är på väg ut till er läsare är vår sista utgåva.

Bofast blir Allmännyttan

Vid årsskiftet läggs Bofast ned, efter 33 års bevakande av bostadsbranschen. Det sista numret har nu skickats till tryck och är på väg ut till sina läsare.
I stället föds en ny tidning, för alla anställda och styrelseledamöter i Sabos medlemsföretag. Premiärnumret kommer i mars. Och namnfrågan är nu klar: den nya tidningen ska heta Allmännyttan.

33 år med Bofast och händelser som präglat Bostadssverige

Det allra sista numret av Bofast har nu kommit ut. Nu läggs tidningen ned – men ersätts av en ny tidning med nya förutsättningar.
Bofast föddes för 33 år sedan och har sedan dess skildrat trender, nyheter, upp- och nedgångar i bostadsbranschen. Följ med på en kavalkad med nedslag i nyheter från dessa år – en tidsresa som skildrar både tidningens utveckling och händelser som präglat Bostadssverige.

Vasaloppsvinnaren som blev
dubbel-vd

Finns det några likheter mellan att åka Vasaloppet och vara vd i allmännyttan?
Hans Persson, vd för Gnestahem och Gnesta Förvaltnings AB, tvekar först, men grubblar färdigt över lunchen.
– Jo, det gör det. Båda kräver att du tänker långsiktigt och gör en hållbar plan som du följer.
 
Mer läsning
 Framtidens skola ligger längst ned i hyreshuset
 Fiske utanför vardagsrummet
 Dammsugerska längs hisschaktet
 Trappstädning för gemenskap
 Mangelrum gav plats för klädbyten
 Hjälp till läxhjälp
 Blinkande konst i Lundanatten
 Välvt tak halverar kylningsbehovet
 Audition för sommarjobbare
 Fler amerikaner flyttar till hyresrätter
 Leos skulptur byggs upp i full skala
 Läkerolkragar får grön fyllning
 Slitet magasin räddades av unga händer
 Manliga värderingar ger toppjobb
 Viktigt med riktlinjer för anställda på sociala medier
 Hallå där Thomas Aebeloe, vd på Uddevallahem...
 De är bästa grannarna
 Hopptorn, popcorn och lokala frågor
 Välisolerade hexagoner
 Hemmalivets vedermödor i bilder
 Vindskydd för danska alkoholister
 En dag på jobbet – på 110 meters höjd
 En dag på jobbet med Frano Matic, lokalvårdare och vd
 Twittra, blogga, facebooka – eller inte?
 Bodejting, stugdrömmar och barnsäkerhet
 Toaletter, stjälpskålsklosetter och lite stadsbyggnad
 Husvård med 20 meters fallhöjd
 En dag på jobbet med Britt-Marie Eriksson
 En dag på jobbet med Martina Sjöberg
 Dagsljus, skyskrapor och studentliv
 Sjuka hus, vackra hus och vanliga hus
 Ny livslåga i Lunds brandstation
 Renoveringars inverkan på livsångesten
 Stolta hus i snöigt Sundsvall
 Han läser grannarnas arga lappar
 Home make-over à la Nybro
 Från Irak till småländsk utvandrarbygd
 Alingsås – stad i ljus
 Folkhemsbygget i broderad form
 Solstrålehuset – anrikt hus utan bygglov
 Havsnära hus för dem som vill bo länge
 Simrishamnsbostäder blir svinalängor
 Från säteri till allmännytta
 Arga tvättstugelappar sparas för alltid
 Husfester, matlag och kollektiva hönor
 Stormaktsväldets kronobageri
 Timråbos stolthet ligger vid Klingerfjärden
 En bostad bortom kärnfamiljen
 ”Kollektivhus är högmodernt”
 "Bostäderna befäster kärnfamiljen"
 Ny studie om bostadsanvändning
 Var tionde vill bo kollektivt
 Pang på rödbetan