Hem   Politik   Ekonomi   Miljö   Förvaltning   Opinion   Jobb   Om Bofast   Kontakt   Annonsera   Nyhetsbrev  
Miljö Hem   Energi   Sopor   Inomhusmiljö   Tillgänglighet   Stadsmiljö/arkitektur  

Festen fick avbrytas när huset började luta

Michael Haas bor på deltid i sin farmors husbåt och tar hand om både henne och husbåten. Senaste tillskotten på husbåten är ett staket och en liten krukträdgård. Foto: SIMON LUNDH
Riskerna i ett flythusområde avviker från vanliga bostadsområden. Vid en välbesökt fest började exempelvis huset luta så mycket att säkerhetstamparna brast.
Men vid den stora jordbävningen 1989, som lämnade tusentals hemlösa, klarade sig flythusen så gott som oskadda.

Flytande hippiehus som klarar ett jordskalv

 

"Man får inte bygga för högt, då kan husen välta"

 

TIDIGARE ARTIKLAR OM SVENSKA FLYTANDE HUS OCH ÖVERSVÄMNINGAR

 

Här flyter hyresrätten

 

Fiske utanför vardagsrummet

 

När vattnet kommer – vad gör bostadsbolaget då? 

 

Försäkringstvist efter översvämningarna

 

Höjda premier i takt med dyrare klimatskador 

 

Expertfrågan: Översvämningsrisken ökar - vad kan bostadsbolaget göra? 

 

2016-12-08

 

Flythusens särskilda behov gör att organisationen Floating Homes Association arbetat med att förebygga olika nödsituationer.


– Jag vet faktiskt inte hur de har hittat folk de har behövt rädda hittills, men nu har vi satt nummer på vattensidan på husen så att brandkåren kan se dem från sin båt, säger organisationens ordförande Katherine Boschetto.

– Och vad händer om en husbåt lossnar och flyter iväg åt något håll? Brandkåren är tränad för landhus, så även om de kommer ut måste vi själva veta hur vi drar tillbaka och förtöjer husbåten.

 

Det händer inte ofta, men så sent som förra julen fick en julfest avbrytas när ett av husen plötsligt började luta.

– De körde fördrink i ett hus, förrätt i ett annat och när de kom till huset där de skulle äta middag var det så många människor att det började luta. Till slut brast linorna på ena sidan så alla fick utrymma huset.  

Eftersom det finns en del träkonstruktioner och alla bor tätt är brand förstås också ett orosmoment.

– Vi har ett antal brandslangar på varje brygga och brandkåren har en övning varje år för att påminna oss om hur man använder slangen, säger Katherine Boschetto.

Under hennes 13 år i Sausalito har det varit två bränder.

– Ena gången lyckades några grannar bryta sig in i huset och släcka elden innan brandkåren kom. Andra gången totalförstördes ett hus som höll på att byggas och då kom brandkåren med båten från utsidan, samtidigt som grannar använde slangen på bryggan.

Kalifornien ligger mitt en kontinentalspricka. 1989 drabbades området av en förödande jordbävning, men de flytande hemmen klarade sig mer eller mindre oskadda.

– Vissa husbåtar stod på botten och vissa flöt, på grund av tidpunkten och tidvattnet. Vågen som bildades gick under dem som flöt, men några metallkragar på dem som inte flöt lossnade och drog med sig lite av fasaderna.  Jag har personligen känt lite skakningar från mindre skalv, men det är allt, säger hon.

Vi går ut på en brygga som är fullsmockad av krukor med blommor i full prakt, skulpturer, ornament och konstverk. Utanför många hus står cyklar uppställda, vissa har surfbrädor och kajaker utmed sidorna eller på baksidan.

– Vattnet är för kallt för bad, men det är många som paddlar kajak. Vi brukar vara ett gäng som paddlar runt på halloween och kör bus eller godis.

När Katherine Boschetto berättar det blir det plötsligt uppenbart att inga barn syns springa runt på bryggorna.

– Det fanns fler barnfamiljer här för kanske 10–20 år sedan, säger Michael Haas, som bor deltid hos sin farmor och tar hand om henne och hennes husbåt.

– Tragiskt nog var det ett barn som drunknade för ett par år sedan under en stor födelsedagsfest. Nu bor det inte lika många barn här längre.

Bryggorna har fyra olika ägare, två privatpersoner och två företag. De äger även havsbottnen runt och under bryggorna.

Husägarna äger byggnaderna och betalar fastighetsskatt samt hyra för sin permanenta hamnplats. Skulle ägaren bestämma sig för att sälja marinan har de boende förköpsrätt.

– Då måste vi skapa en bostadsrättsförening, sedan skulle vi tillsammans äga bryggan och marken under våra hus.

Vad de får göra
med sin egendom är däremot något begränsat.

– Området 30 meter ut från strandlinjen styrs av en delstatsmyndighet.

Runt tio procent av de boende hyr i andra hand, inklusive Katherine Boschetto.

– Min hyresvärd har bestämt sig för att flytta hela huset till djupare vatten. Fråga mig inte varför, men det gör att hyran kommer att bli högre.

Med andra ord kommer hon alltså att få en ny adress trots att hon bor i samma hus.

– Det är ganska konstigt, säger hon och skrattar.

 

SIMON LUNDH

 

Bilden ovan: Michael Haas bor på deltid i sin farmors husbåt och tar hand om både henne och husbåten. Senaste tillskotten på husbåten är ett staket och en liten krukträdgård. Foto: SIMON LUNDH

 

 

Utskriftsvänlig sida
 
 
 

Dags att sätta punkt

December är avslutningarnas tid. För terminen, för det gamla året – och denna gång även för tidningen Bofast. Det nummer som är på väg ut till er läsare är vår sista utgåva.

Bofast blir Allmännyttan

Vid årsskiftet läggs Bofast ned, efter 33 års bevakande av bostadsbranschen. Det sista numret har nu skickats till tryck och är på väg ut till sina läsare.
I stället föds en ny tidning, för alla anställda och styrelseledamöter i Sabos medlemsföretag. Premiärnumret kommer i mars. Och namnfrågan är nu klar: den nya tidningen ska heta Allmännyttan.

33 år med Bofast och händelser som präglat Bostadssverige

Det allra sista numret av Bofast har nu kommit ut. Nu läggs tidningen ned – men ersätts av en ny tidning med nya förutsättningar.
Bofast föddes för 33 år sedan och har sedan dess skildrat trender, nyheter, upp- och nedgångar i bostadsbranschen. Följ med på en kavalkad med nedslag i nyheter från dessa år – en tidsresa som skildrar både tidningens utveckling och händelser som präglat Bostadssverige.

Vasaloppsvinnaren som blev
dubbel-vd

Finns det några likheter mellan att åka Vasaloppet och vara vd i allmännyttan?
Hans Persson, vd för Gnestahem och Gnesta Förvaltnings AB, tvekar först, men grubblar färdigt över lunchen.
– Jo, det gör det. Båda kräver att du tänker långsiktigt och gör en hållbar plan som du följer.
 
Mer läsning
 Framtidens skola ligger längst ned i hyreshuset
 Fiske utanför vardagsrummet
 Dammsugerska längs hisschaktet
 Trappstädning för gemenskap
 Mangelrum gav plats för klädbyten
 Hjälp till läxhjälp
 Blinkande konst i Lundanatten
 Välvt tak halverar kylningsbehovet
 Audition för sommarjobbare
 Fler amerikaner flyttar till hyresrätter
 Leos skulptur byggs upp i full skala
 Läkerolkragar får grön fyllning
 Slitet magasin räddades av unga händer
 Manliga värderingar ger toppjobb
 Viktigt med riktlinjer för anställda på sociala medier
 Hallå där Thomas Aebeloe, vd på Uddevallahem...
 De är bästa grannarna
 Hopptorn, popcorn och lokala frågor
 Välisolerade hexagoner
 Hemmalivets vedermödor i bilder
 Vindskydd för danska alkoholister
 En dag på jobbet – på 110 meters höjd
 En dag på jobbet med Frano Matic, lokalvårdare och vd
 Twittra, blogga, facebooka – eller inte?
 Bodejting, stugdrömmar och barnsäkerhet
 Toaletter, stjälpskålsklosetter och lite stadsbyggnad
 Husvård med 20 meters fallhöjd
 En dag på jobbet med Britt-Marie Eriksson
 En dag på jobbet med Martina Sjöberg
 Dagsljus, skyskrapor och studentliv
 Sjuka hus, vackra hus och vanliga hus
 Ny livslåga i Lunds brandstation
 Renoveringars inverkan på livsångesten
 Stolta hus i snöigt Sundsvall
 Han läser grannarnas arga lappar
 Home make-over à la Nybro
 Från Irak till småländsk utvandrarbygd
 Alingsås – stad i ljus
 Folkhemsbygget i broderad form
 Solstrålehuset – anrikt hus utan bygglov
 Havsnära hus för dem som vill bo länge
 Simrishamnsbostäder blir svinalängor
 Från säteri till allmännytta
 Arga tvättstugelappar sparas för alltid
 Husfester, matlag och kollektiva hönor
 Stormaktsväldets kronobageri
 Timråbos stolthet ligger vid Klingerfjärden
 En bostad bortom kärnfamiljen
 ”Kollektivhus är högmodernt”
 "Bostäderna befäster kärnfamiljen"
 Ny studie om bostadsanvändning
 Var tionde vill bo kollektivt
 Pang på rödbetan