Hem   Politik   Ekonomi   Miljö   Förvaltning   Opinion   Jobb   Om Bofast   Kontakt   Annonsera   Nyhetsbrev  
Miljö Hem   Energi   Sopor   Inomhusmiljö   Tillgänglighet   Stadsmiljö/arkitektur  

”Man får inte bygga för högt, då kan husen välta”

För att flythuset ska stå emot saltvatten och fukt använder snickaren Adrian Edler kopparbehandlade träbalkar, galvaniserade skruvar och fiberförstärkt plast. Foto: SIMON LUNDH
I dag gäller nya byggnormer i Sausalito och många gamla husbåtar måste renoveras eller pensioneras.
Det är lite speciellt att bygga om hem som flyter, konstaterar snickaren Adrian Edler.
– Till exempel måste rören vara större, så att avföringen inte fastnar när det lutar.

Flytande hippiehus som klarar ett jordskalv

 

Festen fick avbrytas när huset började luta

 

 

TIDIGARE ARTIKLAR OM SVENSKA FLYTANDE HUS OCH ÖVERSVÄMNINGAR

 

Här flyter hyresrätten

 

Fiske utanför vardagsrummet

 

När vattnet kommer – vad gör bostadsbolaget då? 

 

Försäkringstvist efter översvämningarna   

 

Höjda premier i takt med dyrare klimatskador 

 

Expertfrågan: Översvämningsrisken ökar - vad kan bostadsbolaget göra?

 

2016-12-08

 

Ingen byggnad är än så länge den andra lik, men det kan förändras. I dag är det nya regler som gäller. När husbåtsägaren Ericka Lavigne bestämde sig för att flytta tillbaka för två år sedan, efter många år på annan ort, räknade hon inte med byggnormerna som gör att gamla båtar måste renoveras eller tas bort helt, däribland hennes.

– Det var en fin liten båt, men den var så gammal att den blivit alldeles för dyr att restaurera, så nu bygger jag en låda i stället. Det känns lite surt. Man kan inte uttrycka sig konstnärligt hur som helst längre. Allt måste vara av en viss standard, men jag har i alla fall billig hyra resten av mitt liv.

Kooperativet har lyckats få bidrag för att rusta upp husbåtarna vid brygga nummer sex. En lång kamp från de boende bar frukt och nu renoveras det till höger och vänster.

Tillfälliga elledningsdragningar precis överallt, inklusive i vattnet, gör att det känns lite vanskligt att gå omkring här.

Inne i Ericka Lavignes hus
jobbar Adrian Edler i vad som ska bli sovrummet på bottenvåningen. Förr utgjordes grunden av plastpontoner med skumplast inuti och en träplattform ovanpå, men nu står i princip alla byggnader på ett ihåligt cementskrov, och är förankrade i pelare i vattnet och bryggorna. Tamparna spänns inte helt så att husbåtarna till viss del kan följa med tidvatten och väder.

Det finns en hel del byggtekniska skillnader mot att bygga hus på land.

– Eftersom byggnaden rör på sig kan vi inte använda vattenpass, vi måste mäta allt exakt och använda laser, säger han. Man måste vänta tills byggnaden satt sig eftersom man aldrig riktigt vet var den befinner sig.

– Många glömmer också att den rör på sig när de lägger avloppsrören. De måste vara större och luta lite mer så att avföringen inte fastnar i rören när båten lutar. Vi använder fyratumsrör i stället för tre tum.

Och rörelsen märks,
säger Katherine Boschetto, ordförande i Floating Homes, men inte särskilt mycket.

– Inte för mig i alla fall, men jag har haft besökare som undrat om lamporna ska välta eller trilla ned. Fast de är fästa så att de följer med båtens rörelser. Inte ens en storm påverkar särskilt mycket, men vissa husbåtar har ändå däck runt pålarna för att dämpa om båtarna skulle komma emot.

En annan fråga är hur man skyddar sig mot saltvatten och fukt.

– Vi använder galvaniserade skruvar, de  vanliga hade rostat för snabbt, och träbalkar som är tryckbehandlade med flytande koppar som gör att de inte ruttnar, fortsätter Adrian Edler.

På utsidan används fiberförstärkt plast som kan stå emot både salt och vatten.

Det visar sig dock att fuktproblemen inte skiljer sig avsevärt från resten av Sausalito.

– Ventilationen är också viktig, men eftersom staden ligger vid vattnet och dimman ofta kommer in över berget är det mer eller mindre samma problem överallt, säger Carmen Cortez, arkitekten som har ritat Ericka Lavignes hus.

Han har precis
anlänt för att titta till hur det går.

– När man designar ett hus på vatten är det viktigt att fördela vikten och inte bygga för högt så att det välter.

– På en båt har man ballast, men på en cementpråm fungerar det inte på samma sätt, säger Ericka Lavigne.

– Sedan måste ramperna vara flexibla eftersom ytterdörrens höjd förändras med tidvattnet, fortsätter Carmen Cortez.

De husbåtar som har trappor låter dem därför börja några decimeter över bryggan. 

El, vatten, avlopp och internet fungerar mer eller mindre som på land.

– Ledningarna ligger i slangar som dras in under bryggan där de sedan kopplas ihop med stadens system, säger Katherine Boschetto. Det enda är väl att alla hus har avfallskvarn eller pump för allt avfall, både från kök och toalett, som mal ner allt innan det skickas vidare.

 

SIMON LUNDH

 

Bilden ovan: För att flythuset ska stå emot saltvatten och fukt använder snickaren Adrian Edler kopparbehandlade träbalkar, galvaniserade skruvar och fiberförstärkt plast.

 

 

 

 

 

Utskriftsvänlig sida
 
 
 

Dags att sätta punkt

December är avslutningarnas tid. För terminen, för det gamla året – och denna gång även för tidningen Bofast. Det nummer som är på väg ut till er läsare är vår sista utgåva.

Bofast blir Allmännyttan

Vid årsskiftet läggs Bofast ned, efter 33 års bevakande av bostadsbranschen. Det sista numret har nu skickats till tryck och är på väg ut till sina läsare.
I stället föds en ny tidning, för alla anställda och styrelseledamöter i Sabos medlemsföretag. Premiärnumret kommer i mars. Och namnfrågan är nu klar: den nya tidningen ska heta Allmännyttan.

33 år med Bofast och händelser som präglat Bostadssverige

Det allra sista numret av Bofast har nu kommit ut. Nu läggs tidningen ned – men ersätts av en ny tidning med nya förutsättningar.
Bofast föddes för 33 år sedan och har sedan dess skildrat trender, nyheter, upp- och nedgångar i bostadsbranschen. Följ med på en kavalkad med nedslag i nyheter från dessa år – en tidsresa som skildrar både tidningens utveckling och händelser som präglat Bostadssverige.

Vasaloppsvinnaren som blev
dubbel-vd

Finns det några likheter mellan att åka Vasaloppet och vara vd i allmännyttan?
Hans Persson, vd för Gnestahem och Gnesta Förvaltnings AB, tvekar först, men grubblar färdigt över lunchen.
– Jo, det gör det. Båda kräver att du tänker långsiktigt och gör en hållbar plan som du följer.
 
Mer läsning
 Framtidens skola ligger längst ned i hyreshuset
 Fiske utanför vardagsrummet
 Dammsugerska längs hisschaktet
 Trappstädning för gemenskap
 Mangelrum gav plats för klädbyten
 Hjälp till läxhjälp
 Blinkande konst i Lundanatten
 Välvt tak halverar kylningsbehovet
 Audition för sommarjobbare
 Fler amerikaner flyttar till hyresrätter
 Leos skulptur byggs upp i full skala
 Läkerolkragar får grön fyllning
 Slitet magasin räddades av unga händer
 Manliga värderingar ger toppjobb
 Viktigt med riktlinjer för anställda på sociala medier
 Hallå där Thomas Aebeloe, vd på Uddevallahem...
 De är bästa grannarna
 Hopptorn, popcorn och lokala frågor
 Välisolerade hexagoner
 Hemmalivets vedermödor i bilder
 Vindskydd för danska alkoholister
 En dag på jobbet – på 110 meters höjd
 En dag på jobbet med Frano Matic, lokalvårdare och vd
 Twittra, blogga, facebooka – eller inte?
 Bodejting, stugdrömmar och barnsäkerhet
 Toaletter, stjälpskålsklosetter och lite stadsbyggnad
 Husvård med 20 meters fallhöjd
 En dag på jobbet med Britt-Marie Eriksson
 En dag på jobbet med Martina Sjöberg
 Dagsljus, skyskrapor och studentliv
 Sjuka hus, vackra hus och vanliga hus
 Ny livslåga i Lunds brandstation
 Renoveringars inverkan på livsångesten
 Stolta hus i snöigt Sundsvall
 Han läser grannarnas arga lappar
 Home make-over à la Nybro
 Från Irak till småländsk utvandrarbygd
 Alingsås – stad i ljus
 Folkhemsbygget i broderad form
 Solstrålehuset – anrikt hus utan bygglov
 Havsnära hus för dem som vill bo länge
 Simrishamnsbostäder blir svinalängor
 Från säteri till allmännytta
 Arga tvättstugelappar sparas för alltid
 Husfester, matlag och kollektiva hönor
 Stormaktsväldets kronobageri
 Timråbos stolthet ligger vid Klingerfjärden
 En bostad bortom kärnfamiljen
 ”Kollektivhus är högmodernt”
 "Bostäderna befäster kärnfamiljen"
 Ny studie om bostadsanvändning
 Var tionde vill bo kollektivt
 Pang på rödbetan