Hem   Politik   Ekonomi   Miljö   Förvaltning   Opinion   Jobb   Om Bofast   Kontakt   Annonsera   Nyhetsbrev  
Miljö Hem   Energi   Sopor   Inomhusmiljö   Tillgänglighet   Stadsmiljö/arkitektur  

Flytande hippiehus som klarar ett jordskalv

Husbåtarna i Sausalito finns i alla möjliga egensinniga stilar, färger och prisklasser – från förfallna ruckel och snickarglada flythus med uteplatser till modernistiska flervåningslådor. Lilla bilden nederst till höger: Katherine Boschetto, ordförande i Floating Homes. Foto: SIMON LUNDH
Strax utanför kaliforniska San Francisco finns nästan en egen liten flytande stad. Här guppar över 400 hem i skilda färger och former, allt från mindre båtar till stora cementförankrade flervåningshus.
Sausalito har gått från ett fruktat hippienäste för gratisboende till turistmagnet med mångmiljonhus – som klarar stötvågorna från ett jordskalv.

FLYTANDE HUS ÄVEN I SVERIGE


Efter den stora översvämningen i Värmland för sexton år sedan bestämde sig Karlstads kommunägda bostadsbolag för att bygga flythus i Mariebergsviken som ett sätt att hantera klimatförändringar och höjda vattennivåer.

 

Det tog fjorton protestkantade år innan de guppade på plats, men nu är de en av stadens stoltheter. Och några av hyresgästerna har velat bo på vattnet ända sedan ett besök just bland San Franciscos flytande hem på 70-talet.

 

Även i exempelvis Holland har man byggt flytande hus med klimatförändringarna i åtanke – och har blickat åt Sausalito för inspiration.




Festen fick avbrytas när huset började luta

 

"Man får inte bygga för högt, då kan husen välta"

 

 

TIDIGARE ARTIKLAR OM SVENSKA FLYTANDE HUS OCH ÖVERSVÄMNINGAR

 

Här flyter hyresrätten 

 

Fiske utanför vardagsrummet

 

När vattnet kommer – vad gör bostadsbolaget då? 

 

Försäkringstvist efter översvämningarna   

 

Höjda premier i takt med dyrare klimatskador 

 

Expertfrågan: Översvämningsrisken ökar - vad kan bostadsbolaget göra?

2016-12-08

 

Någonstans bland Sausalitos husbåtsarmada, med en fantastisk utsikt över Richardson Bay, skrev Otis Redding 1967 sin världsberömda låt Sitting on the dock of the bay. Det är lätt att se hur han blev inspirerad.

Staden ligger precis efter Golden Gate-bron när man kommer från San Francisco, och jag befinner mig på en av bryggorna, den kooperativt ägda Gate 6, på uppdrag av Bofast.

Den är vid besöket till stor del en tillfällig arbetsplats och det knakar till i plankorna när jag tar ett steg över från en brygga, via en provisorisk, väldigt flyktig masonitskiva som börjar gunga mer än jag hade önskat, till nästa för att se mig om bland de flytande hemmen.

Sausalito är verkligen ett gytter av kreativitet, som att stega in i Fristaden Christiania i Köpenhamn, eller vilken hippiefestival på en småländsk bondgård som helst, med solar och månar på fasaderna, blommor, väggmålningar, skulpturer och allmänt krimskrams precis överallt.

– På 60-talet var det musiker, konstnärer och allmänt underliga människor som bodde här, berättar Ericka Lavigne.

Hon står och pratar med en granne vid bryggans tillhörande parkeringsplats. Hon växte upp på en av husbåtarna när de verkligen var båtar och inte huskonstruktioner på cementfundament, som i dag.

– Min mamma bodde därborta tills hon gick bort, säger hon och pekar på ett blått hus.

– De brukade ha fester här, där Janis Joplin spelade. Det handlade om konst, kärlek och omtanke. Det finns några sådana människor kvar, men det har förändrats mycket och blivit gentrifierat.

En salig blandning av byggnadsstilar understryker hennes påstående. På de andra bryggorna är husbåtarna ibland betydligt dyrare och ett modernt kubistiskt femrumshem kan flankeras av en udda konstnärslya, en liten radhuslänga eller en faktisk båt satt på en cementgrund. Ibland till och med en färja.

– Den här färjan gick mellan Tiburon och San Francisco innan Golden Gatebron byggdes, berättar Katherine Boschetto, ordförande i intresseorganisationen Floating Homes när vi besöker Yellow Ferry Harbor, en av två bryggor ägda av privatpersoner i området.

– Ägaren bor i ena delen av ångbåtsfärjan och innan hans mamma gick bort bodde hon i den andra. Från havssidan kan man se att den fortfarande har hjulen kvar, fortsätter hon.

Den långa gula båten ligger längst ut på bryggan och runt den ligger flera välskötta hem.

– Han sköter sin brygga väldigt annorlunda. Han har satt krukor med växter utanför räckena så att gången hålls fri, och allt är modernt och ordnat. Du ser skillnaden på nästa brygga.

Hon pekar ut ett hus som nyligen såldes för drygt 12,5 miljoner kronor.

– Det har tre sovrum på nedervåningen, kök och vardagsrum på övervåningen och ett däck som går hela vägen runt. Man kan köpa ett hus här från drygt 3,5 miljoner kronor. Det senaste som såldes gick för 14 miljoner.  

Så var det inte när folk började flytta ut hit. Det första husbåtsfolket var i och för sig rika San Franciscobor, som under 1880-talet byggde så kallade arker de bodde i på sommaren. De var, liksom dagens konstruktioner, designade att flyta under högvatten och stå på lerbottnen under lågvatten.

Under andra världskriget bodde många varvsarbetare i närheten och hade båtar här. När kriget var över bosatte sig nya människor i dem eftersom det var gratis, bland annat de ”fria själar” som bildade det grannskap som på 60-talet fick hit bland andra sångerskan Janis Joplin. Det är detta Sausalito Ericka Lavigne kommer ihåg.

Sedan ändrades allt på 70-talet.

– Staden ville göra sig av med allihop. Det ledde till husbåtskriget. Polisen kom med sin patrullbåt och försökte tvinga folk att ge upp sina hus, men de lyckades inte.

Gruppen med ockupanter
och deras husbåtar finns även i dag, längre ut i viken och inte anlagda till någon brygga. De mer permanenta konstruktionerna började byggas lite senare.

Om det var hippies och konstnärer som sökte sig till vacker natur och billigt boende i början, låg det sedan betydligt mer direkta intressen bakom flythusbyggandet.

– Det var ett sätt att tjäna pengar helt enkelt, säger Katherine Boschetto.   

Det fanns förut ett stort motstånd från Sausalitobor.

– De antog att samma ”flummiga” människor som hade varit med i husbåtskriget skulle flytta in igen, och de ville inte att de skulle ha ett tillhåll här.  

Nu blev det
inte så. Några av inflyttarna hade i och för sig bott här förut, och ibland använde de sina egna båtar som grund för nya hus, ibland inte.

– Men de var mest hippies och konstnärer, inte ”dåliga” människor, som man trodde.

Några av de gamla bor kvar eftersom deras huslån är avbetalade och de bara behöver betala hamnplatsavgift.

Men det flyttade också in många nya.

– I dag är det en stor variation av människor som bor här, läkare, sjuksköterskor, IT-folk, lärare, mäklare, till och med en glasblåsare, och folk som vill ha ett andra hem.

Vi sätter oss vid en uteplats med ett bord och ett par stolar på ena sidan och ett par solstolar på andra, allt omringat av blommor och små träd.

– På den här bryggan ställer alla ut blommor. Det skiljer sig från Yellow Ferry Harbor, som är mer enhetlig. Alla bryggor har sin egen karaktär.

Samhörighetskänslan är något hon poängterar många gånger.
– Alla hjälper varandra här. En kvinna var bortrest en gång och hennes grannar såg att hennes husbåt lutade. Det visade sig att det läckte in, så då hjälpte de som var hemma till och pumpade ut vattnet.

– Man lär känna sina grannar. Man går inte bara ut och tar bussen eller kör till jobbet. Här måste man träffas. Och alla bryggor har små fester och vissa har även små föreningar, säger Katherine Boschetto.

Det är något Michael Haas, som bor på deltid i sin farmors husbåt, också gillar.

– Det finns en bra gemenskap här. Alla bor nära varandra, jag gillar den marina natur-aspekten och det finns inga gator. Det ger en mysig känsla.

Fast ibland kan det förstås bli lite väl intimt för vissa.

– Det är fantastiskt att få bo på vattnet, säger Ericka Lavigne, som för tillfället får sin husbåt renoverad.

– Det finns inga träd så man får ett naturligt, ofiltrerat ljus och en underbar utsikt, men när man bara bor tre meter ifrån varandra är det också svårt att vara privat. Det händer att kanotister och pedalbåtar kör genom ens ”bakgård” och tittar in genom fönstret när man äter frukost.

Det som en gång fruktades av Sausalito-borna har blivit deras pärla. Och nu är det annat ljud i skällan.

– Nu älskar de oss och de använder bilder på husbåtarna i sina broschyrer hela tiden, men vi får ändå inga parkeringstillstånd. Om man bor i Sausalito får man ett tillstånd som gör det billigare att parkera i stan, men vi bor officiellt utanför stadsgränsen, konstaterar Katherine Boschetto.

 

SIMON LUNDH

 

Bilderna ovan: Husbåtarna i Sausalito finns i alla möjliga egensinniga stilar, färger och prisklasser – från förfallna ruckel och snickarglada flythus med uteplatser till modernistiska flervåningslådor.

Lilla bilden nederst till höger: Katherine Boschetto, ordförande i Floating Homes.

Foto: SIMON LUNDH

 

 

 

 

 

Utskriftsvänlig sida
 
 
 

Dags att sätta punkt

December är avslutningarnas tid. För terminen, för det gamla året – och denna gång även för tidningen Bofast. Det nummer som är på väg ut till er läsare är vår sista utgåva.

Bofast blir Allmännyttan

Vid årsskiftet läggs Bofast ned, efter 33 års bevakande av bostadsbranschen. Det sista numret har nu skickats till tryck och är på väg ut till sina läsare.
I stället föds en ny tidning, för alla anställda och styrelseledamöter i Sabos medlemsföretag. Premiärnumret kommer i mars. Och namnfrågan är nu klar: den nya tidningen ska heta Allmännyttan.

33 år med Bofast och händelser som präglat Bostadssverige

Det allra sista numret av Bofast har nu kommit ut. Nu läggs tidningen ned – men ersätts av en ny tidning med nya förutsättningar.
Bofast föddes för 33 år sedan och har sedan dess skildrat trender, nyheter, upp- och nedgångar i bostadsbranschen. Följ med på en kavalkad med nedslag i nyheter från dessa år – en tidsresa som skildrar både tidningens utveckling och händelser som präglat Bostadssverige.

Vasaloppsvinnaren som blev
dubbel-vd

Finns det några likheter mellan att åka Vasaloppet och vara vd i allmännyttan?
Hans Persson, vd för Gnestahem och Gnesta Förvaltnings AB, tvekar först, men grubblar färdigt över lunchen.
– Jo, det gör det. Båda kräver att du tänker långsiktigt och gör en hållbar plan som du följer.
 
Mer läsning
 Framtidens skola ligger längst ned i hyreshuset
 Fiske utanför vardagsrummet
 Dammsugerska längs hisschaktet
 Trappstädning för gemenskap
 Mangelrum gav plats för klädbyten
 Hjälp till läxhjälp
 Blinkande konst i Lundanatten
 Välvt tak halverar kylningsbehovet
 Audition för sommarjobbare
 Fler amerikaner flyttar till hyresrätter
 Leos skulptur byggs upp i full skala
 Läkerolkragar får grön fyllning
 Slitet magasin räddades av unga händer
 Manliga värderingar ger toppjobb
 Viktigt med riktlinjer för anställda på sociala medier
 Hallå där Thomas Aebeloe, vd på Uddevallahem...
 De är bästa grannarna
 Hopptorn, popcorn och lokala frågor
 Välisolerade hexagoner
 Hemmalivets vedermödor i bilder
 Vindskydd för danska alkoholister
 En dag på jobbet – på 110 meters höjd
 En dag på jobbet med Frano Matic, lokalvårdare och vd
 Twittra, blogga, facebooka – eller inte?
 Bodejting, stugdrömmar och barnsäkerhet
 Toaletter, stjälpskålsklosetter och lite stadsbyggnad
 Husvård med 20 meters fallhöjd
 En dag på jobbet med Britt-Marie Eriksson
 En dag på jobbet med Martina Sjöberg
 Dagsljus, skyskrapor och studentliv
 Sjuka hus, vackra hus och vanliga hus
 Ny livslåga i Lunds brandstation
 Renoveringars inverkan på livsångesten
 Stolta hus i snöigt Sundsvall
 Han läser grannarnas arga lappar
 Home make-over à la Nybro
 Från Irak till småländsk utvandrarbygd
 Alingsås – stad i ljus
 Folkhemsbygget i broderad form
 Solstrålehuset – anrikt hus utan bygglov
 Havsnära hus för dem som vill bo länge
 Simrishamnsbostäder blir svinalängor
 Från säteri till allmännytta
 Arga tvättstugelappar sparas för alltid
 Husfester, matlag och kollektiva hönor
 Stormaktsväldets kronobageri
 Timråbos stolthet ligger vid Klingerfjärden
 En bostad bortom kärnfamiljen
 ”Kollektivhus är högmodernt”
 "Bostäderna befäster kärnfamiljen"
 Ny studie om bostadsanvändning
 Var tionde vill bo kollektivt
 Pang på rödbetan