Hem   Politik   Ekonomi   Miljö   Förvaltning   Opinion   Jobb   Om Bofast   Kontakt   Annonsera   Nyhetsbrev  
Miljö Hem   Energi   Sopor   Inomhusmiljö   Tillgänglighet   Stadsmiljö/arkitektur  

Tre svenska röster om Le Corbusier

Sabos fastighetsutvecklingschef, Svenska Bostäders vd och arkitekten Gert Wingårdh om Le Corbusiers visioner, det svenska miljonprogrammet och dagens bostadsbrist.
Bomaskiner för tusentals hyresgäster

2016-11-24

 

”Vi har varken pengar eller mark nog att bygga så luftigt i dag”


Petter Jurdell, fastighetsutvecklingschef på Sabo, tycker att miljonprogrammet resulterade i en mängd bra bostäder, även om en del kanske inte klarat åldrandet.


– Vi byggde under rekordåren som mest 100 000 bostäder per år med ungefär lika många personer aktiva inom byggbranschen som vi har i dag. Vi byggde effektivt och rationellt. I dag byggs det oftast styckevis och i huvudsak dyrt.

– Mycket blev bra och är fortfarande uppskattat. En del blev sämre. Bostäderna blev bra, men ”livet mellan husen” blev inte som avsett. Vi byggde för lite ”stad”. Det blev för glest och för storskaligt.

Hur undviker vi misstagen nu när ett nytt miljonprogram står på lut?

– De höjda bostadspriserna ger möjligheter att bygga nytt på fler ställen än tidigare. Både styckevis i fina områden och genom att bryta ny mark i lite sämre lägen och långsiktigt skapa fina lägen. Generellt har lönsamheten med nya bostäder stigit och i dag byggs mer än på väldigt länge.

– Vi har också en större möjlighet att ta tag i våra klassiska miljonprogramsområden, där vi ofta har en bra infrastruktur och det finns också möjligheter för förtätning. Och genom att bygga ihop och tätare skapar vi ett större kundunderlag som ger ökade förutsättningar för att kvarteren ska leva upp med arbetsplatser, fler butiker och ökad service.

– Syftet är att skapa ökad trivsel via ökad social kontroll, ökad trygghet och bättre säkerhet. En del av det gamla bör vi vara varsamma med, och så mycket som möjligt behålla som billiga bostäder åt inte minst ungdomar. Alla kan eller vill inte betala dyrt för en högre standard.

Kan vi lära något av Le Corbusier?

– Le Corbusier är ju känd för att bland annat ”bygga hus i park”. Jag tror inte vi har varken pengar eller mark nog för att bygga så luftigt i dag. 

 

 

 

”Le Corbusiers goda idéer syns ju i områden som Fredhäll”


Pelle Björklund, vd för allmännyttiga Svenska Bostäder i Stockholm (och själv arkitekt):

– Man hade ju de bästa visionerna med miljonprogrammet. Alla tyckte det var bra. Och Le Corbusiers modernistiska stil, med stora grönområden och trafikleder, fick stort genomslag. Fast det gick ofta lite för fort och man byggde många gånger inte ut infrastruktur och service i samma takt. Det ledde efter hand till att människor flyttade ut och många resurssvaga flyttade in.

– I dag har vi därför stora bekymmer i vissa områden, fast inte i alla och bilden är alls inte entydig. Ta till exempel Järvafältet i Stockholm, där kötiden för ett hyresradhus i Kista är längre än den för en lägenhet på Östermalm.

– Frågan är om det på sikt kommer att leda till etniskt separerade stadsdelar enligt internationellt mönster, eller om vi får en mer allsidig integration. Lösningen för de problematiska områdena på kort sikt är i vart fall att få de boende i arbete.

Hur undviker vi att gå i samma fälla i dag?


– Genom att inte bygga så stora områden och inte så fort. Det är bättre att förtäta redan befintlig bebyggelse. Ta till exempel 50-talsförorterna längs tunnelbanan, som byggdes för betydligt fler än dem som bor där i dag. En inflyttning hit skapar underlag för till exempel butiker och lokaltrafik och är därför bra.

Vad kan man säga om Le Corbusiers idéer?


– Han var trött på den gamla skitiga stenstaden och såg framför sig gröna och luftiga kvarter. Fast när han till exempel föreslog att i stort sett hela Södermalm skulle rivas gick han för långt. Men hans goda idéer ses ju ändå i områden som Fredhäll i Stockholm som är både luftigt och grönt och har god infrastruktur.

 

 

 

”Kontinuerliga parker mellan huskroppar uppskattas inte”

 

 Den namnkunnige svenske arkitekten Gert Wingårdh anser att det svenska miljonprogrammet hade ett gigantiskt skalfel.


– Vi hade aldrig byggt så stort och mycket tidigare, och så gick det för fort. Det blev ett storskaligt experiment som nu har resulterat i ett antal utsatta områden runt om i landet som har mycket stora problem av olika slag.

Hur ska misstaget undvikas?

– Vi måste ta tid på oss när vi planerar för nya bostäder och fokusera på att bygga bra för människan och med hög kvalitet. Hus som står längre än förväntat är en god investering.

– Och vi måste skapa förutsättningar för låga hyror så att vanligt folk med vanliga inkomster har råd att betala dem. Det är ju dock i grunden fördelningspolitiken som styr detta.

– Vi måste också bygga områden med liv och rörelse i – med arbetsplatser, butiker och service och inte som på 60-talet, med bara en massa bostäder.

Hur kan vi inspireras av Le Corbusier?

– Han hade absolut många intressanta tankar, fast alla kanske inte var jättebra. Det här med att bygga kontinuerliga parker mellan stora huskroppar tror jag inte folk uppskattar.  

 

ARNE SPÅNGBERG

 

 

 

 

 

 

Utskriftsvänlig sida
 
 
 

Dags att sätta punkt

December är avslutningarnas tid. För terminen, för det gamla året – och denna gång även för tidningen Bofast. Det nummer som är på väg ut till er läsare är vår sista utgåva.

Bofast blir Allmännyttan

Vid årsskiftet läggs Bofast ned, efter 33 års bevakande av bostadsbranschen. Det sista numret har nu skickats till tryck och är på väg ut till sina läsare.
I stället föds en ny tidning, för alla anställda och styrelseledamöter i Sabos medlemsföretag. Premiärnumret kommer i mars. Och namnfrågan är nu klar: den nya tidningen ska heta Allmännyttan.

33 år med Bofast och händelser som präglat Bostadssverige

Det allra sista numret av Bofast har nu kommit ut. Nu läggs tidningen ned – men ersätts av en ny tidning med nya förutsättningar.
Bofast föddes för 33 år sedan och har sedan dess skildrat trender, nyheter, upp- och nedgångar i bostadsbranschen. Följ med på en kavalkad med nedslag i nyheter från dessa år – en tidsresa som skildrar både tidningens utveckling och händelser som präglat Bostadssverige.

Vasaloppsvinnaren som blev
dubbel-vd

Finns det några likheter mellan att åka Vasaloppet och vara vd i allmännyttan?
Hans Persson, vd för Gnestahem och Gnesta Förvaltnings AB, tvekar först, men grubblar färdigt över lunchen.
– Jo, det gör det. Båda kräver att du tänker långsiktigt och gör en hållbar plan som du följer.
 
Mer läsning