Hem   Politik   Ekonomi   Miljö   Förvaltning   Opinion   Jobb   Om Bofast   Kontakt   Annonsera   Nyhetsbrev  
Miljö Hem   Energi   Sopor   Inomhusmiljö   Tillgänglighet   Stadsmiljö/arkitektur  

Bomaskiner för tusentals hyresgäster

Stora bilden till vänster: Das Corbusierhaus i Berlin. Övre bilden till höger: Birgitte Klückner, som bor i samma hus, ute på promenad med sin hund. Nedre bilden: Mathias och Elke Bauer driver en minilivsbutik i huset. Foto: Arne Spångberg
Nu ska Sverige bygga bostäder i stora volymer igen. Senast det begav sig blev det ett miljonprogram som fick både ris och ros.
En av dem som tänkte storskaligt långt före det svenska miljonprogrammet sattes i verket var stjärnarkitekten och portalmodernisten Le Corbusier.

KORT OM LE CORBUSIER

Levde: 1887–1965.

Riktigt namn: Charles Édouard Jeanneret-Gris.

Född:
Den 6 oktober 1887 i Schweiz.

Hemvist:
Flyttade till Paris 1919 och antog pseudonymen Le Corbusier efter moderns släktnamn, Lecorbésier.

Utbildning: Gravör.

Yrke: Konstnär, arkitekt, författare.

Stil: Modernist.

Kuriosa:
Deltog 1933 i arkitekttävlingen om förnyelsen av Nedre Norrmalm i Stockholm. Sade att han i Stockholm såg ”skrämmande kaos och sorglig monotoni” och drömde om att få ”rena och rensa ut” i staden.



Tre svenska röster om dagens bostadsbrist, det svenska miljonprogrammet och Le Corbusier

 

2016-11-24

 

År 1957 hade just Le Corbusier och andra erkända topparkitekter som brasilianaren Oscar Niemeyer, svensken Gunnar Asplund och dansken Arne Jacobsen bjudits in till en stor byggmässa i Västtyskland. Arrangören hade förhoppningar om att få förslag på omfattande, snabb och vettig husproduktion i det krigshärjade landet.

Särskilt intressant ansågs Le Corbusier vara, han som just invigt experimenthuset Unité d’Habitation (bostadsenhet) i Marseille, alias Cité Radieuse (strålande stad) – en 165 meter lång och 56 meter hög koloss av prefabricerade betongblock på betongpelare. Det var då en i många stycken självförsörjande enhet med plats för 1 600 mindre bemedlade i 337 lägenheter. De utgick från en central korridor på varje plan – en så kallad Rue Interieure (inre gata).

På de övre planen fanns butiker, restauranger och diverse service som skola och kapell. På taket hade en motionsslinga och en pool anlagts. Le Corbusier hade också låtit uppföra en park runt fastigheten. På invigningen talade han om huset som ”en maskin att bo i …byggd i mänsklig skala”.

Experimentet i Marseille följdes av ett liknande hyreshus i Berlin och ytterligare tre i Frankrike. Många av lägenheterna i de fem enheterna är i dag attraktiva och kultmässiga boendeägda bostäder.

 

Just Berlinanläggningen byggdes på Olympiakullen strax bortom Olympiastadion, där de olympiska spelen arrangerades 1936. Det blev en 141 meter lång och 53 meter hög skapelse som än i dag lyser glatt med sina rader av kulört målade inbyggda balkonger. Huset ägs sedan 1979 av de boende.

I bostadsenheten i Berlin, Das Corbusierhaus kallad, är Birgitte Klückner ute på promenad med hunden Potter i husets park.

– Det gröna är det viktiga för mig, så här borde alla som vill få bo. Här går man ned i varv och blir en vänligare människa. Le Corbusier visste vad han gjorde.  

Mathias och Elke Bauer driver
en minilivsbutik i fastigheten och är fascinerade av den goda ton de boende har mot varandra.

– De är ändå rätt olika när det gäller ålder och yrken. En del har faktiskt bott här sedan invigningen, andra har just köpt in sig. Det är helt enkelt ett fantastiskt område och det skapar god stämning.

På områdets biltvättplats spolar Arne Psilli just av sin Mercedes. Han tycker att området är genialiskt utformat.

– Här finns det mesta när det gäller bekvämligheter. Ta till exempel biltvätten, tvättstugan och butiken. Jag bodde tidigare i centrum, men det blev för trångt och skitigt. Här är det toppen! Fast det är ett himla liv när det är match på stadion.

Le Corbusier var långt innan
den nya kvintetten fastigheter kom till, känd för sina tankar om en ny typ av städer och boenden.

Redan 1922 publicerade han skriften ”Ville contemporaine de trois millions d’habitants” (Samtida stad med tre miljoner invånare) som just handlade om ett nytt sätt att bygga städer. Han talade om makroarkitektur, vertikala städer, hus som maskiner att bo i och individuell frihet i en kollektiv organisation.

Han hade också synpunkter på omvärlden och tyckte bland annat att Gamla Stan i Stockholm skulle rivas och ersättas av en park.

Norrmalm och Södermalm skulle också jämnas med marken och förses med lamellhus ”så att det blev plats för lite ljus och grönska”. Han hade även radikala stadsplaner på lut för Paris och Buenos Aires.

Le Corbusier satte en ära i att bygga ekonomiskt, men vackert och grönt fast mitt i staden, enhetligt fast ändå individuellt. Han fick inspiration från sitt målande och sina experiment med stadsplanering och var helt enkelt ute efter en helhetssyn på människor och boende – en bättre värld för människorna om man så vill.


Och den världen skulle, som enheterna i Berlin och Marseille, stå på pelare och ha horisontella fönsterrader och takterrasser. Traditionella städer hade blivit omänskliga, tyckte Le Corbusier, och slog fast att ”revolution gör man genom att hitta lösningar”.


ARNE SPÅNGBERG

Utskriftsvänlig sida
 
 
 

Dags att sätta punkt

December är avslutningarnas tid. För terminen, för det gamla året – och denna gång även för tidningen Bofast. Det nummer som är på väg ut till er läsare är vår sista utgåva.

Bofast blir Allmännyttan

Vid årsskiftet läggs Bofast ned, efter 33 års bevakande av bostadsbranschen. Det sista numret har nu skickats till tryck och är på väg ut till sina läsare.
I stället föds en ny tidning, för alla anställda och styrelseledamöter i Sabos medlemsföretag. Premiärnumret kommer i mars. Och namnfrågan är nu klar: den nya tidningen ska heta Allmännyttan.

33 år med Bofast och händelser som präglat Bostadssverige

Det allra sista numret av Bofast har nu kommit ut. Nu läggs tidningen ned – men ersätts av en ny tidning med nya förutsättningar.
Bofast föddes för 33 år sedan och har sedan dess skildrat trender, nyheter, upp- och nedgångar i bostadsbranschen. Följ med på en kavalkad med nedslag i nyheter från dessa år – en tidsresa som skildrar både tidningens utveckling och händelser som präglat Bostadssverige.

Vasaloppsvinnaren som blev
dubbel-vd

Finns det några likheter mellan att åka Vasaloppet och vara vd i allmännyttan?
Hans Persson, vd för Gnestahem och Gnesta Förvaltnings AB, tvekar först, men grubblar färdigt över lunchen.
– Jo, det gör det. Båda kräver att du tänker långsiktigt och gör en hållbar plan som du följer.
 
Mer läsning
 Framtidens skola ligger längst ned i hyreshuset
 Fiske utanför vardagsrummet
 Dammsugerska längs hisschaktet
 Trappstädning för gemenskap
 Mangelrum gav plats för klädbyten
 Hjälp till läxhjälp
 Blinkande konst i Lundanatten
 Välvt tak halverar kylningsbehovet
 Audition för sommarjobbare
 Fler amerikaner flyttar till hyresrätter
 Leos skulptur byggs upp i full skala
 Läkerolkragar får grön fyllning
 Slitet magasin räddades av unga händer
 Manliga värderingar ger toppjobb
 Viktigt med riktlinjer för anställda på sociala medier
 Hallå där Thomas Aebeloe, vd på Uddevallahem...
 De är bästa grannarna
 Hopptorn, popcorn och lokala frågor
 Välisolerade hexagoner
 Hemmalivets vedermödor i bilder
 Vindskydd för danska alkoholister
 En dag på jobbet – på 110 meters höjd
 En dag på jobbet med Frano Matic, lokalvårdare och vd
 Twittra, blogga, facebooka – eller inte?
 Bodejting, stugdrömmar och barnsäkerhet
 Toaletter, stjälpskålsklosetter och lite stadsbyggnad
 Husvård med 20 meters fallhöjd
 En dag på jobbet med Britt-Marie Eriksson
 En dag på jobbet med Martina Sjöberg
 Dagsljus, skyskrapor och studentliv
 Sjuka hus, vackra hus och vanliga hus
 Ny livslåga i Lunds brandstation
 Renoveringars inverkan på livsångesten
 Stolta hus i snöigt Sundsvall
 Han läser grannarnas arga lappar
 Home make-over à la Nybro
 Från Irak till småländsk utvandrarbygd
 Alingsås – stad i ljus
 Folkhemsbygget i broderad form
 Solstrålehuset – anrikt hus utan bygglov
 Havsnära hus för dem som vill bo länge
 Simrishamnsbostäder blir svinalängor
 Från säteri till allmännytta
 Arga tvättstugelappar sparas för alltid
 Husfester, matlag och kollektiva hönor
 Stormaktsväldets kronobageri
 Timråbos stolthet ligger vid Klingerfjärden
 En bostad bortom kärnfamiljen
 ”Kollektivhus är högmodernt”
 "Bostäderna befäster kärnfamiljen"
 Ny studie om bostadsanvändning
 Var tionde vill bo kollektivt
 Pang på rödbetan