Hem   Politik   Ekonomi   Miljö   Förvaltning   Opinion   Jobb   Om Bofast   Kontakt   Annonsera   Nyhetsbrev  
Ekonomi Hem   Bostadsfinansiering   Skatter   Fastighetsköp/sälj   Hyror   Upphandling   Marknadsföring  

Boverket backar från sortering efter köpkraft

Bostadsbolagen ska inte behöva ta reda på framtida hyresgästers disponibla inkomst för att få del av det tillfälliga byggstödet. Boverket har nu lyft bort begreppet köpkraft som definition för vilka hyresgäster som skulle få företräde till de nya bostäderna.
– Det är bra att Boverket har lyssnat på de farhågor vi tog upp i vårt remissvar, säger Chris Österlund, finanschef på Sabo.
Men fortfarande gäller att hushåll med bäst behov av lägenhet med ”rimlig hyra” ska prioriteras – fast utan vägledande definition.

Byggstöd med social housing-profil 

 

Stödfakta – här är villkoren för korta och långa bidraget

 

Här får värdarna mest pengar (pdf)

 

Eidar: Nu blir hyran tio procent högre

 

Finnvedsbostäder: Vi hoppas kvala in

 

Stångåstaden: Vi berörs inte av stödet 

 

Bakgrund: Därför dröjde bidragen så länge

 

Byggstöd ut på ilremiss

 

Frågetecken kring byggstöd

 

Regeringens nya byggbidrag snickrades efter kombohusen

2016-11-17

 

På tisdagen började regeringens nya tillfälliga investeringsbidrag för hyresbostäder och studentbostäder att gälla. Samtidigt offentliggjorde Boverket sina föreskrifter kring bidraget – alltså de regler som styr hur bidraget fördelas.

Det visar sig nu att Boverket plockat bort flera nyckelmeningar om principerna för hur de nybyggda bostäderna ska förmedlas. Nämligen att det skulle vara hushåll med låg eller medellåg köpkraft som skulle få företräde framför hushåll med hög köpkraft.

Så stod det i verkets förslag till föreskrifter, som skickades ut på snabbremiss i oktober. Formuleringen höjde många ögonbryn. Det innebar att bostadsbolagen skulle behöva ta reda på detaljer om hyresgästernas ekonomi.

Att hyresgästerna skulle delas upp i kategorier efter köpkraft gjorde också investeringsbidragets socialbostadskaraktär mer tydlig.

Det väckte även frågor. Skulle värdarna behöva hålla fortsatt koll på hyresgästernas inkomster under 15 år för att alla villkor ska uppfyllas? Och vad som skulle hända om hyresgästens köpkraft ändrades under de 15 åren?

Köpkraft tedde sig även krångligt att räkna ut. Värdarna skulle inte bara behöva känna till alla hushållsmedlemmars inkomster, utan även hur många barn de har – och får. Köpkraft beräknas som disponibel årsinkomst per konsumtionsenhet, vilket ungefär är detsamma som ett hushåll, men uträkningen är betydligt mer komplicerad än så. Den beräknas enligt en skala beroende på hur många vuxna och barn som bor ihop, enligt SCB:s definition (läs mer här).

 

Allt detta skrev Bofast om i sin senaste pappersutgåva (se även länklista här intill).

 

Men nu har alltså Boverket strukit meningarna om att det är köpkraft som ska styra förmedlingen av de bostäder som får del av de tillfälliga byggbidragen.

– Det är bra att begreppet köpkraft inte finns med i Boverkets slutliga version av föreskrifterna, utan att det är lokala behov och förutsättningar som styr, säger Sabos finanschef Chris Österlund.

Men formuleringarna från själva regeringsförordningen ligger förstås fast. Där sägs att bostäderna ska förmedlas på ett socialt integrerande sätt så att en ”blandning av hushåll med olika ekonomiska förutsättningar uppnås”. Och, om det inte har en ”tydligt negativ effekt” för denna blandning, ska de hushåll som ”mest behöver en bostad till rimlig hyra” få företräde.

Värdar och bostadsbolag måste alltså även i slutversionen ha viss koll på hyresgästernas ekonomi. Skillnaden är att det nu inte finns någon detaljerad vägledning om hur detta ska gå till.

Skälet till det strikta reglementet är att detta inte är ett vanligt statsbidrag, utan en ersättning till fastighetsägaren för en ”tjänst av ekonomisk allmänt intresse”, enligt EU-reglerna.

Därför finns också detaljerade regler som ska se till att fastighetsägarna inte får för mycket pengar. Detta ska länsstyrelserna kontrollera – under hela 15-årsperioden. Anser EU att stödet blivit för stort ska det betalas tillbaka.

– Reglerna för så kallad överkompensation var mycket krångliga i Boverkets första version av föreskrifterna. Vi framförde att Boverket behövde göra reglerna tydligare och ta hänsyn till lokala förhållanden, säger Chris Österlund.

Och några förändringar har gjorts i föreskrifterna för kontrollen av överkompensation. Nu får inte bara produktionskostnad och driftskostnad räknas in i den investeringskalkyl som ligger till grund för hur mycket stöd ett bygge får, utan även underhållskostnader.

Och intäkterna i kalkylen består nu av den ”avtalade hyran” under byggnadens livslängd (i stället för som tidigare ”värdet av normhyran”).

– Det är bättre, men reglerna om överkompensation är fortfarande väldigt krångliga, konstaterar hon.

I maj 2018 ska dessutom en ny EU-förordning om dataskydd ersätta den svenska personuppgiftslagen.

– Det gör frågan ännu mer komplicerad. Reglerna om hantering av personuppgifter blir antagligen betydligt strängare när EU:s nya regler ska implementeras, säger Chris Österlund.

Frågan är vilka uppgifter om hyresgästernas ekonomi som bostadsbolagen då får lagra.

Allt detta gör att hon hoppas att bostadsbolagen i första hand ska blicka fram mot det mer permanenta investeringsstöd som börjar gälla från årsskiftet. Där gäller inga särskilda regler om vilka hyresgäster som ska få flytta in.

Men för alla de hyreshus som byggts sedan stödet aviserades i mars förra året – och där bostadsföretaget kanske räknat med ett byggstöd för att få ihop hyreskalkylen – är det bara det EU-styrda stödet som kan komma ifråga. Med villkor om att kanske behöva hålla koll på hyresgästernas ekonomi under 15 år och till och med riskera återbetalning.

– Det kan handla om mycket pengar. Så det är verkligen inte helt lätt att råda bolagen hur de ska göra i det fallet, säger Chris Österlund.

 

HELENE AHLBERG

 

 

 

 

 

 

 

Utskriftsvänlig sida
 
 
 

Dags att sätta punkt

December är avslutningarnas tid. För terminen, för det gamla året – och denna gång även för tidningen Bofast. Det nummer som är på väg ut till er läsare är vår sista utgåva.

Bofast blir Allmännyttan

Vid årsskiftet läggs Bofast ned, efter 33 års bevakande av bostadsbranschen. Det sista numret har nu skickats till tryck och är på väg ut till sina läsare.
I stället föds en ny tidning, för alla anställda och styrelseledamöter i Sabos medlemsföretag. Premiärnumret kommer i mars. Och namnfrågan är nu klar: den nya tidningen ska heta Allmännyttan.

33 år med Bofast och händelser som präglat Bostadssverige

Det allra sista numret av Bofast har nu kommit ut. Nu läggs tidningen ned – men ersätts av en ny tidning med nya förutsättningar.
Bofast föddes för 33 år sedan och har sedan dess skildrat trender, nyheter, upp- och nedgångar i bostadsbranschen. Följ med på en kavalkad med nedslag i nyheter från dessa år – en tidsresa som skildrar både tidningens utveckling och händelser som präglat Bostadssverige.

Vasaloppsvinnaren som blev
dubbel-vd

Finns det några likheter mellan att åka Vasaloppet och vara vd i allmännyttan?
Hans Persson, vd för Gnestahem och Gnesta Förvaltnings AB, tvekar först, men grubblar färdigt över lunchen.
– Jo, det gör det. Båda kräver att du tänker långsiktigt och gör en hållbar plan som du följer.
 
Mer läsning
 Framtidens skola ligger längst ned i hyreshuset
 Fiske utanför vardagsrummet
 Dammsugerska längs hisschaktet
 Trappstädning för gemenskap
 Mangelrum gav plats för klädbyten
 Hjälp till läxhjälp
 Blinkande konst i Lundanatten
 Välvt tak halverar kylningsbehovet
 Audition för sommarjobbare
 Fler amerikaner flyttar till hyresrätter
 Leos skulptur byggs upp i full skala
 Läkerolkragar får grön fyllning
 Slitet magasin räddades av unga händer
 Manliga värderingar ger toppjobb
 Viktigt med riktlinjer för anställda på sociala medier
 Hallå där Thomas Aebeloe, vd på Uddevallahem...
 De är bästa grannarna
 Hopptorn, popcorn och lokala frågor
 Välisolerade hexagoner
 Hemmalivets vedermödor i bilder
 Vindskydd för danska alkoholister
 En dag på jobbet – på 110 meters höjd
 En dag på jobbet med Frano Matic, lokalvårdare och vd
 Twittra, blogga, facebooka – eller inte?
 Bodejting, stugdrömmar och barnsäkerhet
 Toaletter, stjälpskålsklosetter och lite stadsbyggnad
 Husvård med 20 meters fallhöjd
 En dag på jobbet med Britt-Marie Eriksson
 En dag på jobbet med Martina Sjöberg
 Dagsljus, skyskrapor och studentliv
 Sjuka hus, vackra hus och vanliga hus
 Ny livslåga i Lunds brandstation
 Renoveringars inverkan på livsångesten
 Stolta hus i snöigt Sundsvall
 Han läser grannarnas arga lappar
 Home make-over à la Nybro
 Från Irak till småländsk utvandrarbygd
 Alingsås – stad i ljus
 Folkhemsbygget i broderad form
 Solstrålehuset – anrikt hus utan bygglov
 Havsnära hus för dem som vill bo länge
 Simrishamnsbostäder blir svinalängor
 Från säteri till allmännytta
 Arga tvättstugelappar sparas för alltid
 Husfester, matlag och kollektiva hönor
 Stormaktsväldets kronobageri
 Timråbos stolthet ligger vid Klingerfjärden
 En bostad bortom kärnfamiljen
 ”Kollektivhus är högmodernt”
 "Bostäderna befäster kärnfamiljen"
 Ny studie om bostadsanvändning
 Var tionde vill bo kollektivt
 Pang på rödbetan