Hem   Politik   Ekonomi   Miljö   Förvaltning   Opinion   Jobb   Om Bofast   Kontakt   Annonsera   Nyhetsbrev  
Politik Hem   Bostadsmarknad   Hyressättning   Juridik   Upplåtelseformer   Integration/sociala frågor  

33 år med Bofast och händelser som präglat Bostadssverige

Det allra sista numret av Bofast har nu kommit ut. Nu läggs tidningen ned – men ersätts av en ny tidning med nya förutsättningar.
Bofast föddes för 33 år sedan och har sedan dess skildrat trender, nyheter, upp- och nedgångar i bostadsbranschen. Följ med på en kavalkad med nedslag i nyheter från dessa år – en tidsresa som skildrar både tidningens utveckling och händelser som präglat Bostadssverige.

Bofast blir allmännyttan

 

Bofast blir medlemstidning

 

Bofast konsultutreds

 

”Utred uppdraget för Bofast”


2016-12-15

 

1982: Beslut om egen tidning


Sabos styrelse fattar beslutet att starta en tidning. Både HSB, Riksbyggen, hyresgäströrelsen och de privata fastighetsägarna har då egna tidningar och Sabo upplever sig ha ett underläge i den bostadspolitiska debatten. En egen tidning skulle också stärka självkänslan hos alla som arbetade i allmännyttan, som skulle känna att de hade ett viktigt uppdrag.


En utredning kommer fram till att tidningen kommer att göra förluster i fem år, men Sabo vill ändå satsa – trots lågkonjunkturen. Upplagan tros kunna komma upp i 3 000 exemplar.

 

 

1983: Första numret ges ut

 

Förberedelserna börjar. En referensgrupp med bland andra journalistlegenden Carl Adam Nycop jobbar tillsammans med redaktionen för att bestämma tidningens inriktning, formgivning, logotyp, annonspriser med mera. Man kommer fram till att tidningen får bäst genomslag om den ges en självständig ställning.


I oktober kommer det första numret ut, i kvällstidningsformat. Tidningen skrivs och redigeras av chefredaktören Nils Viktorsson och reportern Crister Lindström. Namnet BoFast kom till efter en tävling bland Sabos anställda och ska markera orden bostäder och fastigheter.


Esbjörn Olsson, Sabos dåvarande vd och BoFasts vd och ansvarige utgivare, skriver i första numret: ”Tidningens självklara utgångspunkt är Saboföretagen. Men det ska inte begränsa perspektivet. Var och en som jobbar med bostäder har en hel del att lära av andra. Och det är en styrka att kunna erkänna det.” Han tillägger: ”Den glada fågeln i tidningsrubriken får ange signaturen. Den är bofast.”


Statssekreteraren på bostadsdepartementet Bengt Owe Birgersson, som sju år senare skulle bli Sabos vd, berättar i tidningen hur han ser på sitt arbete med ROT-programmet, alltså de statliga bidragen till reparation, ombyggnad och tillbyggnad av miljonprogrammets bostäder: ”Det här är ett steg i utvecklingen av en social bostadspolitik” .

 

 

1984: Hyresstopp

 

Bofast kommer ut en gång i månaden, med mycket tjocka tidningar. Ibland så tjocka att de görs i två delar. Tidningen görs mest i svartvitt, men har vissa färgannonser och dekorfärg i vinjetter. Förstasidan har alltid färgbild.


En miss i tryckeriet leder till att BoFast i april kan presentera en nyhet från regeringen samtidigt med dagstidningarna. Tryckningen fördröjdes till själva utgivningsdagen. Samma morgon kom ett regeringsbeslut om omedelbart hyresstopp fram till årsskiftet, för att inte inflationsmålet skulle spräckas. Det hinner redaktionen få med.


Redaktionen flyttar från den första lokalen på Gamla Brogatan i Stockholm till hörnet av Vasagatan/Kungsgatan. 

 

 

1985: Formator får högst betyg

 

Bland Västsveriges hyresvärdar får Sabodelägda Formator högst betyg av sina hyresgäster.

 

Bo-85 i Väsby, den första riktiga bostadsmässan, dominerar tidningen under en stor del av året.

 

Hyresgästföreningen i Göteborg arrangerar en konferens om bostadspolitik: Forum Göteborg-85. BoFast stöder projektet med en särskild bilaga. Bilagan som följer med den ordinarie tidningen får rubriken ”Hotet mot allmännyttan”. Samma bilaga trycks också i en stor extra upplaga för extern spridning – med rubriken ”Det ljusnar för allmännyttan”.


Sparbankens vice vd Sören Andersson ifrågasätter varför man satsar ROT-pengar på dåliga 60-talskomplex i ytterområdena. Satsa hellre på stadskärnorna, anser han.


Väsbyhem bygger ut kabel-teve till alla!” berättas i en rubrik försedd med utropstecken.
Från hösten börjar BoFast komma ut två gånger i månaden. Redaktionen utökas med en journalist. Redaktionen flyttar till samma adress som Sabo, men tre våningar under. 

 

 

1986: Bostadskris byts mot bostadsbrist

 

Omdaningen av Brandbergen i Haninge dyker upp för första gången, med den stolta rubriken ”Så förnyas Brandbergen”. På förstasidan beskriver problemlösaren Formator den ambitiösa satsning som ska få folk att vilja bo kvar – och locka nya hyresgäster att flytta dit.


Allmännyttans bostadsområden rustas upp i stor skala även på andra håll. Fasadplåt används av allt fler vid ROT-renoveringar och har passerat teglet i popularitet.


Men Bostadsstyrelsen vill sätta stopp för ”lyxsaneringar”.


I april står bara 253 lägenheter tomma i hela Stor-Stockholm och de tidigare så stora vakanserna minskar i hela landet. Mot slutet av året börjar bostadskrisen förbytas mot bostadsbrist.


Städerskor i ny yrkesroll stortrivs som områdesförvaltare, men männen, som tidigare enbart skötte VVS eller reparationer och nu fått börja delta i trappstädningen, är mindre nöjda.


BoFast beskriver en ny modell för boinflytande, där hyresgäster i Eskilstuna görs till delägare i bostadsföretaget genom aktieinnehav.


I början av året förstärks tidningsarbetet med ännu en journalist, en administratör och två annonsförsäljare. Säljarna finns i eget bolag. Försäljningen av både prenumerationer och annonser går lysande och tidningen tjocknar än mer.


BoFast börjar producera hyresgästtidningen Boendet, som köps av enskilda bostadsföretag för spridning bland de egna hyresgästerna. Framgången blir stor, flera företag beställer specialupplagor med egen logga och företagsanpassat material. Upplagan är drygt 200 000 exemplar.
Dessutom köper Väsbyhem en massprenumeration av BoFasts vanliga tidning till alla sina hyresgäster. Den delas ut av fastighetsskötarna. 

 

 

1987: Formator går från succé till rubriker om fusk

 

I maj presenteras de första ombyggda lägenheterna i Brandbergen. Den dåliga stämpeln är borttvättad och Formators omvandling beskrivs som en succé. Villa-ägarna står i kö för att få flytta in i lägenheterna. Men mot slutet av året börjar de negativa rubrikerna kring Brandbergen dyka upp: mögel, byggfusk, kritik från Hyresgästföreningen.


BoFasts redaktion växer kraftigt och består snart av sju journalister, varav en praktikant. Tidningen har 20 000 prenumeranter.

I oktober tar Crister Lindström över som chefredaktör. Ledare och debatt, som legat några sidor in i tidningen och orsakat viss förvirring om vad som var åsikter och vad som var artiklar, flyttas till sidan 2.

 

 

1988: Tillval och flytspackelsanering

 

Ordet flytspackelsanering förekommer för första gången i en rubrik. Artikeln handlar om Svenska Bostäders hus i Enskededalen.
 
Problem med dålig ventilation börjar också beskrivas. Härnösandshus satsar på hyresgäststyrd ventilation.


Fler och fler bolag satsar på kabel-teve. Konsumentverkets Sverker Thorslund slår fast att man måste skydda de hyresgäster som inte vill ha kabelteve.
 
Helsingborg planerar för de första allergibostäderna.


Tillvalet utnämns som 80-talets boenderevolution. 350 000 hyresgäster har nu möjlighet till tillval – av exempelvis tvättmaskin, diskmaskin, mikrovågsugn och duschkabin.
 
Frågor om utemiljö kan ställas i varje nummer till tant Grön, alias Sabomedarbetaren Kerstin Slåneteg. 

 

 

1989: Sabo-spar i teves nattcafé


I april rapporterar BoFast att bostadsköerna håller på att byggas bort, förutom i storstadsområdena.
 
Den statliga boendekostnadsutredaren Bengt Owe Birgersson slår fast att dagens bostadsstöd inte fungerar. I hans intrikata förslag till ny bostadsfinansiering får alla upplåtelseformer lika mycket pengar: 30 procent i räntebidrag eller skattesubvention. Resten ska finansieras med räntelån.
 
BoFast konstaterar att det är svårt att lära folk sopsortera.
 
Sabos styrelse vill satsa på Sa-bo-spar, ett särskilt bosparande som kan ge förtur i bostadskön. Förslaget hamnar i hetluften, debatteras i teves nattcafé där Konsumentverkets byrådirektör Sverker Thorslund hävdar att förslaget är olagligt. Sabokongressen beslutar senare att detta inte är något som Sabo ska arbeta aktivt med.

 

Chefredaktören blir under året även ansvarig utgivare, det vill säga den som har det sista ordet om vad som ska stå i tidningen och den som kan åtalas för felaktigheter.

 

Hyresgästtidningen Boendet läggs ned. 

 

 

1990: Hyreschock efter underbar skattenatt

 

Över hälften av landets kommuner saknar bostadsförmedling. I vissa städer måste bostadslösa hålla koll på över tjugo olika köer, visar en utredning från Boverket.

 

Bostadsdepartementets arbetsgrupp för sjuka hus vill att byggfusk blir straffbart och att byggmaterial ska varudeklareras.


Hyresvärdarna börjar ställa allt högre krav på sina hyresgäster med resultat att fler vräks.
Den stora skatteomläggningen, uppgörelsen mellan S och FP, gör boendet betydligt dyrare och möter en storm av protester. ”Dråpslaget” lyser rubriken på förstasidan. Alla verkar förvånade över de stora effekterna på hyran. Bengt Owe Birgersson säger från sitt rum på regeringskansliet att skattereformen blev dyrare än kalkylerat. Hans egen boendekostnadsutredning hamnar på hyllan.
 
Hyreschocken” ropar förstasidan ett halvår senare. Sabo beräknar att hyrorna på grund av skatteomläggningen måste höjas med 25 procent.
 
BoFast skickar en reporter in i Östeuro-pa för att rapportera om vad som händer efter murens fall. Ett skrämmande bostadsförfall möter i Östtyskland, och ruttnade hus och hemlösa i Ungern.
 
BoFasts samarbete med annonsbolaget upphör och annonsförsäljningen flyttas in i huset. BoFast återinför på läsarnas begäran korsord, och börjar producera specialbilagor för Sabos utvecklingsavdelning. 

 

 

 

1991: Bostadsdepartementet läggs ned

 

Bofast tar en titt på EG och frågar branschföreträdare om bostäderna blir bättre vid ett närmande till EG. Flertalet ställer sig positiva och anser också att Sverige bör ansöka om medlemskap.  


Snabbare och billigare att bygga med stålstommar anser man i Arvika och bygger tre sådana hus. Städerskor blir bovärdinnor i Borlänge.
 
Centerpartisten Agne Hansson presenteras som det hetaste namnet till ny bostadsminister om det blir borgerlig valseger. Han lovar att skrota räntelånesystemet om han blir minister.
 
Så blir det inte. Bostadsdepartementet läggs ned och frågorna sprids ut över fem olika departement. Agne Hansson blir dock samordnare av bostadsfrågorna, och kvarstår som ordförande i bostadsutskottet.

Sabo börjar med interna tevesändningar till medlemsföretagen. Vid den första sändningen presenterar Sabos hyresförhandlare statistik från årets förhandlingar.

I en Bofast/Temo-undersökning bland politiker i allmännyttiga styrelser svarar ”bara 12 procent” att flertalet av allmännyttans lägenheter borde säljas till hyresgästerna. Hälften av politikerna anser att allmännyttan också ska bygga bostadsrätter.

En ny uthyrningskris är på gång. 20 000 lägenheter står tomma – en fördubbling på ett halvår. BoFast beräknar hyresförlusterna i 170 Saboföretag till 256 miljoner kronor, bland annat beroende på alltför optimistisk nyproduktion.

Tidningen görs om och får en ny förstasida, nya typsnitt, fler bilder, mer färg och nya krönikörer. 

 

 

1992: Rivna hus fraktas till Estland

 

Telgebostäder låter all personal titta på Sabos intern-teve-sändningar. De anser att det ger en bra känsla av att ha arbetskamrater över hela riket, men att det är ”för mycket siffror, sega studiosamtal och för låångt”. Sabo meddelar att programmen ska bli kortare.

 
Fyra hus i Hallstahammar rivs och fraktas till Estland. Många Saboföretag vill göra detsamma. AMS vill låta beredskapsarbetare stå för rivningen och biståndsminister Alf Svensson står gärna för frakten. Projekt Sabo-Est startar, Sabo förhandlar med regeringen som lovar tre miljoner kronor, men beslut dröjer. I juni börjar det krisa. UD kan inte ställa upp med transportpengar men flera Saboföretag har redan rivit och väntar på att få skicka material till Estland. När den första lasten senare går iväg är det inte UD och Sabo som ordnat, utan Huge Bostäder.


Att bli av med Formator som förvaltare blir dyrt för Markaryds kommun som tvingas betala två miljoner kronor i skadestånd. Senare vill kommunen så gärna bli av med sitt bostadsbolag att man betalar HSB 45 miljoner för att ta över. Innan besluten malt genom alla instanser hinner dock HSB ångra sig. Riskerna anses för stora.
 
Även arkitekterna lider när alla slutat bygga och arbetslösheten spås bli 40 procent.


Utlandsreportagen tar läsarna ända till Namibia, där böndernas bostadsbyggande i trä är på väg att orsaka ekologisk katastrof. De ska förmås bygga i lera i stället.


Nya höga hyreskrav, på tio procent, denna gång efter försämrade räntesubventioner, kommer från Sabo.
 
Konflikten mellan Haningepolitikerna och Formator, som renoverade Brandbergen, växer. En revisionsrapport visar att femtio miljoner kronor i förluster undanhållits resultaträkningen.
 
Redaktionen består numer av fem journalister. 

 

 

1993: 46 Saboföretag nära konkurs

 

Turerna kring Formator och den dyra ombyggnaden av Brandbergen går vidare. Bolaget tvistar med Haningepolitikerna om vems felet är. Haningeborna får börja betala notan i form av skattehöjningar och försämrad service.  


De sänkta räntebidragen hotar att försätta 4 000 privatvärdar i akuta betalningssvårigheter, varnar Fastighetsägareförbundet, och 46 Saboföretag riskerar konkurs om de inte får mer pengar från sina ägare. Ett nytt ROT-program presenteras. 
 
Bäbisar ger rabatt hos Krambo – en variant på att locka till sig hyresgäster. Det slås rekord i outhyrda lägenheter och osålda bostadsrätter.
 
På hösten firas BoFast 10-årsjubileum med buller och bång. Men annonsintäkterna faller och tidningen gör förluster. Upplagan har sjunkit till 13 400 exemplar – Saboföretagen sparar och färre väljer att ha BoFast till alla anställda. Styrelsen låter konsulten Evald Malm, före detta kommunalråd i Ale, utreda tidningens framtid. Ett av alternativen är att lägga ned tidningen.
 
Styrelsen beslutar i stället senare om stora förändringar: BoFast ska göras om, ändra format och komma ut som en månadstidning i stället för två gånger i månaden. Redaktionen bantas ännu mer. Enbart Sabos vd ska skriva opinionsbildande material i tidningen och chefredaktören är inte längre ansvarig utgivare. 

 

 

1994: Sabo säljer halva BoFast

 

Konsultrapporten och styrelsens beslut väcker både ilska och oro på redaktionen. Debatt om BoFast nu ska ”gå i Sabos ledband”.  


Chefredaktören Crister Lindström lämnar i februari sin post i protest mot att chefredaktören inte längre ska vara ansvarig utgivare. Konsulten Evald Malm träder in som projektledare inför omgörningen av tidningen. Han stannar som tf chefredaktör och vd i fyra månader.

 
Styrelsen beslutar också att BoFast inte längre ska ägas enbart av Sabo. Vid halvårsskiftet säljs 50 procent av förlaget till Medialaget, ett Göteborgsbaserat bolag som producerar kundtidningar, vid tidpunkten ägt av bland andra Evald Malm, riksdagsmannen och tryckeriägaren Stig Bertilsson och Solnabostäders marknadschef Anders Magnusson.
 
I juni kommer det första numret av nya BoFast ut. Tidningen görs nu i magasinsformat, med blankt papper och fyrfärg på alla sidor.
 
Redaktionen flyttar från Vasagatan till billigare lokaler i Solna. Förlaget gör vinst igen och kan lämna utdelning till sina ägare. 

 

 

1995: Rivningsvåg upprör


Bofast skriver om hur allt fler bostadsföretag säger upp sina förvaltningsavtal med HSB och Riksbyggen med motiveringen att de är för dyra och att egen förvaltning ger bättre kontroll.  


En accelererande rivningsvåg vållar arga debattinlägg. En BoFastenkät visar att fyra av tio Saboföretag tycker att rivning generellt är en bra metod för att lösa problem med tomma lägenheter.
 
BoFast skriver om ”förhandling i förvandling”, konkurrerande hyresgästorganisationer och hyresgästföreningar som vägrar förhandla med sina värdar.
 
Den nya upplåningstrenden heter värdepapperisering och innebär att bostadsbolagen går förbi bolåneinstituten och lånar direkt av placerarna genom att ge ut obligationer.


I januari tillträder Boo Ehlin, reporter på tidningen sedan 1991, som chefredaktör. Förstasidan görs om och bofinken försvinner från loggan. Efter fyra nummer lämnar han chefredaktörsskapet. 

 

 

1996: Bostadsbolag till salu

 

Nya städmetoder ersätter kemiska rengöringsmedel. Betaltvätt, plastkort och datorisering är nya trender i tvättstugan.  


Flera kommunägda bostadsbolag säljs – till Konkurrensverkets glädje, som tycker att allmännyttan är för dominerande.
 
Riksdagen vill hejda försäljningarna och beslutar om indragna räntebidrag för dem som säljer mer än 25 procent av lägenheterna.
 
Självförvaltning – hyresgäster som städar trappor och rensar rabatter mot sänkt hyra – blir föremål för både Sabos, skattemyndighetens och regeringens intresse.


Seniorboende lyfts i ett nummer fram som ett växande nischat boende. Segregation och hur integrera hyresgäster med andra rötter är ett annat stort tema.


Fler nya metoder för billigare byggande presenteras: amerikanska förebilder, trähusstommar i Linköping och Svedalahem som stark beställare.


I början av året blir Helene Ahlberg chefredaktör. Redaktionen utökas och består nu av en chefredaktör, två reportrar och en redigerare.


Bofast börjar ge ut tre specialbilagor om året med varsitt tema: ekologi, energi och ekonomi. Sabo-Nytt, Sabos åtta gula informationssidor, får fyrfärg och integreras med tidningen på fast plats i slutet, i stället för att häftas in som bilaga i mitten.
 
Annonschefen Sven-Erik Bjarnesson förstärker sin avdelning med två nya medarbetare. Försäljningen går bra och Bofast är lönsam. Förlaget utökas med en formgivare och trycksaksproduktionen växer.


Bofast skrivs nu utan stort f. 

 

 

1997: 50 000 tomma lägenheter  


Datateknik börjar bli IT. Bofast reder ut begreppen kring elektronisk handel, en växande nyhet bland bostadsföretagen. Tidningen recenserar också en annan ny trend: hemsidor hos Saboföretagen och andra branschföretag.  


Boverket vill ge kommunerna makt att stoppa fula hus.


Flera företag väljer att organisera sig enligt den nyaste organisationsläran, nämligen i processer.
 
Bomässan i Staffanstorp bjuder på färgglad skånsk arkitektur.
 
I ett temanummer om rivning konstateras att 50 000 lägenheter står tomma, många bommas igen och allt fler rivs. Det diskuteras hur man kan riva med miljöhänsyn och om det finns alternativ till rivning, som att flytta hus eller sänka hyrorna.
 
I riket pågår en livlig diskussion om vad allmännytta är och vilka företag som får kallas allmännyttiga sedan en statlig utredning föreslagit nya definitioner. HFAB förlorar sin allmännyttiga status efter att ha delat ut för mycket vinst.
 
Framtidens fastighetsskötare sägs vara en glad mångsysslare, bra på att möta människor. Och i Malmö startar en ny bovärdsutbildning.
 
Medialagets andel av Bofast köps ut av Sabo och förlaget blir åter helägt av Sabo. Annonsförsäljningen går mycket bra och tidningen blir tjockare och tjockare. 

 

 

1998: Tysk magnat vill köpa bostadsbolag i kris

 

Den stora bostadspropositionen ger två miljarder till kriskommuner och ett ekologiskt investeringsbidrag, men av den bostadspolitiska utredningens betänkande blev inte mycket kvar.


Gårdstensbostäder släpper in hyresgäster i styrelsen, till och med i majoritet, dock i strid med kommunallagen. Hyresgästföreningen säger att man föredrar politiker i styrelsen.
 
Det tyska textilföretaget BJM vill till politikernas glädje köpa bostadsbolagen i Klippan och Hylte. Hyresgäster ska lockas med gratis Mercedes. Sedan ryktas om ebb i textilkassan och det visar sig att domstolen i Düsseldorf satte BJM under tvångsförvaltning samtidigt som kommunerna skrev under sina kontrakt. Köpen hävs senare.
 
”Alla” talar om kvalitet – kvalitetssäkring, kvalitetssystem, kvalitetsutveckling. Bofast reder ut vad god kvalitet i förvaltningen egentligen innebär, och vad som skiljer de olika kvalitetssystemen åt.

 
Efter borgerlig valvinst i Stockholm ska alla allmännyttiga lägenheter bjudas ut för försäljning till hyresgästerna, och en femtedel av Stockholmshem ska säljas till en utomstående placerare.
 
Varningar om datastrul vid millennieskiftet – och råd om hur riskerna ska minimeras.
 
Tyresöbostäder vinner Bofasts tävling om de snyggaste arbetskläderna.


Bofast startar en egen hemsida och flyttar från Solna till nya lokaler i Sabbatsberg.

 

 

1999: Mögelsvampar, elfrihet och stopplag

 

1999 är innemiljöns år, enligt Folkhälsoinstitutet, och Bofast skriver om olika metoder för bullerdämpning. Mögelsvampen Stachabotrys chartarum, som frodas i fuktiga tapeter och gipsskivor, får alla att rysa. Kristianstadsbyggen bygger nästan elfritt.
 
De allt vanligare basstationerna för mobiltelefoner på hustaken oroar hyresgästerna, och allt fler bostadsbolag sätter stopp för nya antenner.

 


Det bubblar av IT-satsningar i Sabovärlden. Men e-handeln går trögare än väntat.

 

Samkörningsproblem med leverantörer och dyra datainvesteringar sägs vara en broms.
 
Bruksvärdessystemet ifrågasätts mer och mer. Inte minst efter oenighet om Svenska Bostäder satt för låg hyra i det då nybyggda S:t Eriksområdet, och om detta blir ett riktmärke för privathyrorna.
 
En tillfällig stopplag som straffar kommuner som säljer sina bostadsföretag möts av blandade reaktioner.
 
Bostadsmässan i Helsingborg visar marina lyxlägenheter för medelålders och äldre som sålt villan.
 
Sabos vd Bengt Owe Birgersson blir utredare av både allmännyttan och bruksvärdessystemet. Risk för jäv, anser vissa. Kunskaper och meriter väger över, anser andra. Han föreslår senare tak för aktieutdelningar och höjt skattefritt avdrag för självförvaltande hyresgäster.
 
En Bofast-enkät bland Saboföretagen visar att 30 procent saknar ägardirektiv. Flertalet uppskattar ägarstyrning.
 
Roger Källqvist blir chefredaktör. 

 

 

2000:  Norrmännen kommer


Åtta av tio styrelseledamöter i Saboföretagen är män, enligt en Bofast-undersökning. Förslag på att kvotera in kvinnor förs fram av en ordförande i ett Saboföretag.


Bruksvärdesutredningen visar att systemet stämmer bra överens med hyresgästernas värdering av sitt boende. Detta sägs bero på att allt fler bostadsföretag under 90-talet börjat jobba fram hyror med poängsystem tillsammans med de lokala hyresgästföreningarna.
 
Norska bolag köper allt fler billiga, rivningshotade lägenheter och säljer dem sedan som fritidsbostäder till norrmän.
 
En mängd statliga utredningar som berör olika delar av bostadspolitiken är i omlopp.
 
Många bostadsföretag inför olika system för individuella mätningar av värme och vatten. Systemen är dock så dyra att det inte är säkert att de spar pengar.
 
Mimer
vinner Bofasts arkitekttävling ”Företagets stolthet” med ett nybyggt gruppboende.


Bofast får nya vinjetter, typsnitt och signalfärger. Annonsavdelningen knoppas av i ett eget bolag och Bofast flyttar tillbaka till Vasagatan, längst ned i Sabos korridorer. 

 

 

2001: Hyresgäster imponeras inte av internet

 

Bofast rapporterar att det har blivit dyrare för bolagen att låna pengar. Bankerna har blivit striktare och bolag på avflyttningsorter får svårare att få lån. Tidningen rapporterar också att höstens och vinterns extrema oväder har fuktskadat många tegelfasader.


Bostadsföretagens hemsidor har utvecklats med fler tjänster för de boende: bostadssökande kan provmöblera lägenheter och hyresgäster får digital hjälp vid byten, felanmälan och tillval.
 
Trots de senaste årens massiva satsningar på internet till alla är hyresgästerna inte lika imponerade. Bara 20–30 procent brukar ansluta sig. Ett problem uppges vara att det enda som erbjuds är hög hastighet på nätet – inga tjänster, som telefoni eller film på beställning.
 
Ett halvår senare blir bostadsbolaget i Malå först med IP-telefoni, att kunna ringa via datanätet.
 
Bofast kartlägger makthavarna bakom bostadspolitiken, hur de bor och arbetar och hur lobbynätverken fungerar.
 
Bomässan i Malmö beskrivs av dess vd som en resa mellan hopp och förtvivlan. 

 

 

2002: Billigt byggande efterlyses

 

Bofast gör en undersökning som visar att det faktiskt byggs hyresrätter till rimliga priser på många håll i landet. Sabo utlyser senare en tävling där man utmanar branschen att presentera idéer för bra och billiga hyreshus. Vinnare blir NCC med en byggmetod där helt färdiga rum, med tapeter och allt, tillverkas i fabrik och sedan transporteras till byggplatsen.


Statistik visar samtidigt att allmännyttans hyreshus generellt kostar mer än när byggherren är privat.

Flera hus som byggdes till bomässan i Malmö visar sig ha allvarliga byggfel, och man tvistar om vem som ska betala.

Efter många års utredande blir kooperativ hyresrätt nu lagligt och kooperativen slipper leva på dispens.
 
Allt fler anser att företagen tappar kompetens när förvaltning inte sköts av egen personal. HSB börjar i bostadsbristens tidevarv satsa på egna hyresrätter. 

 

 

2003: Läget får styra hyran mer 


På flera orter uppmärksammar Hyresgästföreningen med missnöje att många kommuner börjat ta ut borgensavgifter av sina bostadsbolag.  I Kungsbacka vill bostadsbolagen ha kommunal borgen för att ha råd att bygga nya hyresrätter, men politikerna är skeptiska.


En trepartsuppgörelse mellan Sabo, Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen presenteras. Parterna föreslår att särskilda nybyggnadshyror ska tillåtas och att bruksvärdessystemet ska börja fungera ”som det var tänkt från början”.
 
Ett halvår senare slår Hyreskommittén i Stockholm, med representanter för både värdar och hyresgäster, fast att läget ska få större betydelse för hyran. Norrmalms hyresgästförening går i taket.

De stora renoveringsbehoven i allmännyttans miljonprogramshus börjar uppmärksammas. Och i storstäder med både galopperande bostadsbrist och höga markpriser blir radhus på taken en ny lösning.


Staten bildar två riskbolag som ska kunna ta över hus från kommunala bostadsbolag i kris. Det ena ska drivas kommersiellt, det andra kräver ingen lönsamhet. Senare ska bolagen slås ihop.

Sabo rekommenderar att hyrorna ska höjas med 4,6 procent.

Bofast fyller tjugo år och firar med fest och stort jubileumsnummer.
Roger Källqvist lämnar tidningen och redaktionschefen Kristina Heneryd blir tillförordnad chefredaktör.

 

 

2004: Hyrestvister och självkostnadsdebatt

 

I en serie artiklar kartlägger Bofast tvistefrågor och trender i hyresförhandlingarna. Vakanser välter flera förhandlingar och många bolag kräver stora höjningar för att kunna underhålla husen igen, efter åren med nollhöjningar på 90-talet. Flera lokala hyresgästföreningar säger att de ångrar 90-talets nollbudspolitik – jämn hyresutveckling och stabil underhållsnivå är att föredra.  Boverket föreslår lagtvång på underhållsplaner.

Krav på avkastning och vinstutdelning orsakar också många hyrestvister. Hyresgästföreningen och Sabo kräver därför tillsammans att allbolagen ska ses över. Boverket får i uppgift att på två månader snabbutreda alla transaktioner mellan kommunerna och bostadsbolagen. Det går verket inte i land med, men föreslår att det bara ska bli tillåtet att lämna koncernbidrag om pengarna stannar inom bostadssektorn.
 
S-regeringen överväger sanktioner för kommuner som tar ut för mycket pengar ur sina bostadsbolag.

Bofast observerar att principen om självkostnad i hyressättningen ifrågasätts av allt fler. Frågan diskuteras sedan livligt på debattsidorna – och på Hyresgästföreningens förbundsstämma. Föreningen kräver senare att självkostnadsprincipen slås fast i lag.
 
Trepartssamarbetet knakar i fogarna: Sabos vd talar om knivhugg i ryggen, hyresgästbasen om svikna överenskommelser och Fastighetsägarna låter en revisionsfirma granska stöd till bostadsbolagen.

Privatvärden Michael Cocozza i Linköping blir rikskändis på att bygga billigt och direktimportera toalettstolar från Tjeckien och klinker från Italien.

Vätterhem sänker hyran för hyresgäster som bosparar hos bolaget. Och Landskronahem bygger radhus som bara värms av kroppar och överskottsvärme från hushållsapparater.

En statlig utredning föreslår att bidraget till asylsökande som ordnar eget boende ska slopas. Bofast inleder en serie porträtt av allmännyttans pionjärer. Christian Lacotte är sedan årsskiftet ny chefredaktör. 

 

 

2005: Bofast åker på kommunbesök

 

Den röd-gröna majoriteten i Stockholm vill rädda allmännyttan från privatisering via bostadsrättsombildningar vid en eventuell borgerlig valseger genom att omvandla de tre bostadsbolagen till en jättestiftelse.  


Bofast besöker i varje nummer en kommun för att beskriva villkoren för allmännyttan just här. Först ut är Värnamo, präglad av entreprenörsanda och samförstånd, mellan politiker, bostadsbolag och hyresgäster. Fast vid Bofasts besök präglas staden starkast av stormen Gudrun, som vält träd och fått höghustak att lossna.


I Linköping är inte samförstånd det mest utmärkande – här har Hyresgästföreningen tvistat med bostadsbolaget alltsedan bolaget ensidigt avskaffade självkostnadsprincipen.

Tidningen åker också till Degerfors, som både river och bygger nytt, liksom till Motala, där stiftelseformen blivit en garant för att pengarna stannar i företaget och hyresförhandlingarna löper friktionsfritt.

Även Kiruna, Lycksele, Strömstad, Oskarshamn, Viskafors och Kristianstad får besök.
Sabos kongress i Helsingborg och de 18 motionerna skildras både inför, under och efter kongressen.

Sabos vd säger i en Bofast-intervju att han är beredd att släppa allmännyttans hyresnormerande roll – i utbyte mot en ny icke vinstutdelande företagsform för allmännyttan, som då kanske slipper lagen om offentlig upphandling. Fotbytet får stort eko bland medier och bostadsfolk landet runt.

Enligt en Bofast-enkät vill 58 procent av allmännyttans direktörer slippa vara hyresledande, och 59 procent vill ha en egen företagsform.
 
Bofast iklär sig en ny form med mer luft, faktarutor och större bilder.

 

 

2006: EU hamnar i fokus och Sabo byter vd

 

EU blir ett nytt bevakningsområde när EU-kommissionen tros närma sig ett beslut om kommunerna krävt för lite avkastning från sina bostadsbolag. Kraftiga hyreshöjningar och flera miljarder kronor i återbetalningskrav hotar, konstaterar Bofast. Senare förklarar Hyresgästföreningen att man skulle kunna offra hyrestaket om det skulle hålla EU borta från den svenska bostadspolitiken.

Sabos vd Bengt Owe Birgersson börjar närma sig pension efter 15 år på posten och Bofast låter branschföreträdare och styrelsefolk uttala sig om hur den nya önskeprofilen ser ut. Opolitisk, lyhörd, förankrad i Saboföretagen, en frontfigur som gör sig bra i teve, lyder några vanliga önskemål. Det spekuleras kring olika kandidater, men styrelsen bestämmer sig i slutminuterna för den otippade Kurt Eliasson, vd för Göteborgskoncernen Framtiden.
 
Byggföretaget NCC lovar halverade byggtider i den nya prefab-fabriken i Hallstahammar. Teve via bredbandnätet växer, och Sabo hör till dem som lobbar hårt för att konsumenterna ska kunna välja kanaler fritt bland leverantörerna.

Inför valet utmanar Bofast läsarna att testa sina bostadspolitiska kunskaper genom att para ihop olika åsikter med rätt parti. Efter valet blir det maktskifte i regeringen och i många kommuner, men inte i Sabo.

Den nya regeringen snabbstoppar investeringsbidraget till hyresbostäder och ökar avvecklingstakten av räntebidragen – och 43 procent av Saboföretagen lägger sina byggprojekt på is. 

 

 

2007: Ombildningar och efterfrågehyra

 

Trenden med sänkta och frysta hyror bryts, och snitthöjningen klättrar upp till 1,6 procent.

 

Många som göt Odellplattor före årsskiftet kommer inte att få några investeringsbidrag – det fattas 412 miljoner kronor, visar Bofasts rundringningar.

Intresset för att ombilda hyresrätter till borätter hos den nya borgerliga majoriteten i Stockholm ger upphov till många artiklar i såväl Bofast som andra media.


Bara var fjärde hyresgäst är medlem i Hyresgästföreningen, visar Bofasts undersökning.
 
Sabo bantar bort en tredjedel av kanslipersonalen och rumsterar om bland chefsposterna. Alla fem avdelningschefer är nu kvinnor.

Sabo presenterar sitt nya idéprogram, där allmännyttans möjligheter att vara nyttig diskuteras. Programmet antas i enighet under Sabos kongress i Falun, som också säger ja till att allmännyttans hyresledande roll borde slopas.

Enligt idéprogrammet omfattas inte Saboföretagen av självkostnadsprincipen. 56 procent av allmännytte-ordförandena anser dock i en Bofast-enkät att hyrorna ska sättas enligt denna princip. Liksom 44 procent av vd:arna.

Den borgerliga regeringen ger helt nya direktiv till allmännytteutredningen. Utredaren Michaël Koch porträtteras. Bofast läser ett tidigt samrådsunderlag och räknar fram att förslaget om efterfrågestyrd hyra kan höja hyrorna med 63 procent på tio år.

Stockholmsbolagen lämnar Sabo.


Bofast anställer journalister från nyss nedlagda Vår Bostad och har en rekordstor åttamannaredaktion. Mer satsning på nyheter och mindre på reportage. Ambitionen är att nyheterna ska få genomslag i andra medier, vilket lyckas i så gott som varje nummer. 

 

 

2008: Allvill-utredningen presenteras


Företrädare för 80 allmännyttiga bolag samlas i Malmö och enas om ett eget Kyotoprotokoll: energianvändningen ska minska med 20 procent till 2016 – det så kallade Skåneinitiativet.

Vaxholmsbostäder har sålts fem gånger på nio år, sedan kommunen först sålde bolaget. Nu är bostäderna så dyra att kommunen har svårt att rekrytera personal till sina låglönejobb.

Hyresbostäder i Växjö blir först med att bygga passiva höghus med trästomme.

Sabos nye skånske s-ordförande Leif Jakobsson intervjuas. Han tycker att miljonprogrammet måste klimatanpassas när det ändå byggs om – och att staten ska stå för merkostnaden.

63 procent av Sabobolagens ordförande vill behålla allmännyttans hyresledande roll, enligt en Bofast-enkät.

Den stora allmännytteutredningen presenterar två framtidsmodeller: en självkostnadsmodell, som enligt utredaren bara accepteras av EU om det sätts ett inkomsttak för hyresgästerna. Och en affärsmässig modell där alla åtgärder ett bolag gör måste vara lönsamma. Sabo, Hyresgästföreningen och SKL önskar sig en tredje modell.

Finanskris och ränteoro höjer hyreskraven.

 

 

2009: Miljonskulder efter elhandelskrasch


”Allt orättvisare villkor för hyresrätten” skriver Bofast i en stor rubrik: det kan kosta 27 300 kronor mer om året att bo i en nybyggd hyresrätt än i en villa.


Sabo och Hyresgästföreningen enas om ett nytt hyressystem för att mota allvill-förslagen i grind. Hyresgästföreningen offrar här både hyrestak och självkostnadsprincip, men får ett tak för utdelning av koncernbidrag.

Sabo lanserar sin första reklamkampanj på 15 år. Genom annonser i kvällspressen ska svenskarna få upp ögonen för fördelarna med att bo i hyreshus. Tyck om hyresrätten är parollen.

Elhandelskraschen i HBV lämnar inköpsföreningen med 250 miljoner kronor i skulder och en rad juridiska tvister. Bofast reder ut hur elhandel fungerar och hur elaffärerna kunde ta en sådan ände med förskräckelse. 120 bostadsbolag hoppar av avtalen.

Hotet om en ny lag sätter fart på det lokala arbetet med att se över hyrorna – någon form av systematisk hyressättning är på gång i 109 kommuner, rapporterar Bofast. Och beskriver poänghyrans pionjärstad Umeå, där läget tillsammans med 100 andra faktorer redan styrt hyran i över ett decennium.

 

 

2010: Relining och koncernbidrag granskas

 

Bofast fortsätter sin granskning av renoveringsmetoden relining, att klä om insidan av vatten- eller avloppsrör med plast. Det slarvas ofta med blandningen av plasten – och då kan det skadliga ämnet bisfenol A läcka ut, uppger Bofasts källa. Ansvariga myndigheter känner inte till att metoden används i dricksvattenrör.


Att beskriva branschens lönsamhet och metodproblem är dock inte populärt. Ett av reliningföretagen anlitar en advokat för att försöka stoppa artiklarna.

Bofast granskar också bostadsbolagens årsredovisningar och konstaterar att kommunerna tagit ut för stora koncernbidrag ur sina bostadsbolag – 106 eller 424 miljoner kronor mer än utdelningstaket tillåter, beroende på hur strikt lagen tolkas. En rundringning till länsstyrelserna visar också att få kontrollerar bolagens siffror, och att många handläggare saknar kunskap om regelverket.

 

 

2011: ”7 600 lägenheter måste rivas”


Statens bostadskreditnämnd beräknar att 7 600 lägenheter måste rivas: 82 utflyttningskommuner har bostadsbolag med akut rivningsbehov, för att komma ned till en vakansgrad på 2 procent.

 

Och fler slag väntar svaga bostadsmarknader: skärpta redovisningsregler tvingar bostadsbolagen att skriva ned värdet på sina hus. Kostnad för nedskrivningsnotan: 3 miljarder kronor.

Laxåhem, som redan rivit två tredjedelar av sitt bestånd, hoppas dock att ditlockade holländare ska vända trenden.

Sverigedemokrater deltar för första gången på en Sabokongress. 

 

 

2012: Krav på hiss när badrum byggs om?


En strandningsvåg sköljer över Hyres-Sverige i efterdyningarna av allbolagens avkastningskrav. 30 tvister hamnar i Hyresmarknadskommittén och privatvärdarna i Kalmar strandar för att pröva lägesfaktorn.

Myndigheterna har nu beslutat att kartlägga relining av dricksvattenledningar.

Botkyrkabyggen erbjuder hyresgäster att bli andelsägare i sina miljonprogramshus.

Bofast riktar sökljuset mot tillgänglighetsfrågan: Flertalet bostäder är inte anpassade efter äldre, men vem har råd att betala ombyggnaden? Nya byggregler är också i antågande. En Bofast-enkät till alla kommuner visar att reglerna tolkas mycket olika. 56 procent anser till exempel att en badrumsrenovering kan leda till krav på hiss, övriga svarar ja, kanske eller vet inte.

Bostadsbolag som lånar via kommunens internbank hotas av skattesmäll – de sveps med i lagen som ska sätta stopp för räntesnurror och skattesmitande koncerner.

 

 

2013: Bisfenol hittas i dricksvattenprover

 

Kemikalieinspektionen hittar spår av bisfenol A i de flesta vattenproven från relinade rör. Regeringens bisfenolutredning förbereder ett förbud mot den mest instabila reliningmetoden. Denna utförs dock inte längre, marknaden dog hastigt sedan Bofast och därpå andra media och organisationer uppmärksammat farorna med metoden.

Ängelholmshem, som relinat rör med den ifrågasatta metoden, beslutar att riva ut alla dessa rör när det står klart hur stor oron bland hyresgästerna är.

Bofast inleder ett samarbete med Elmias fastighetsmässa för att hitta nya intäktsben när annonsmarknaden tryter och prenumerationsintäkterna minskar. Bofast arrangerar seminarier under mässan och trycker mässkatalogen.

En av redaktionens två kvarvarande reportrar sägs upp av besparingsskäl.

 

 

2014: Stockholmsbolagen åter till Sabo

 

Nya hyreslagen fyller tre år. Bofast uppmärksammar händelsen med att fråga de tre hyresparterna om det blev som de tänkt sig – och listar vilka knäckfrågor som återstår att lösa.


Boverket inleder en studie kring oklarheter i tolkningen av nya plan- och bygg-lagen – med bland annat Bofasts kommunenkät från 2012 som grund.


Efter maktskiftet i Stockholm beslutas att stadens allmännyttiga bolag ska återinträda i Sabo.

Bofast tar en titt på de helt olika strategierna för lobbying i Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna och Sabo.

 

 

2015: Omsvängning i hyresfrågan?


Nye bostadsministern Mehmet Kaplan porträtteras. Hans motiga ministerstart får några månader senare ett abrupt slut.

 

Första kombohuset får återbesök. Byggherren Hudiksvallsbostäder ångrar inget, skriver Bofast.


Hyresgästföreningens organisation och interna motsättningar skildras i ett stort porträtt av Stockholmsregionens chef Annika Billström.

Sabokongressen säger ja till ett förslag om att låta en konsult utreda Bofasts framtid.

Höjda försäkringspremier att vänta i takt med fler skyfall i klimatförändringarnas spår, konstaterar Bofast. Och beskriver allmännyttiga anti-översvämningsåtgärder i Malmö och Karlstad.

Bofast följer debatten om marknadshyra inför och under Liberalernas landsmöte – och gör en lägeskoll var frågan ligger i övriga allianspartier.

 

Chefredaktören Christian Lacotte lämnar tidningen vid årsskiftet och redaktionschefen Anita Snis blir tf chefredaktör.

 

 

2016: Flyktström och nedläggningsbeslut


Året präglas av flyktströmmen och frågetecken kring var alla nyanlända ska bo. Detta präglar även innehållet i Bofast.


Det gör även de många strandade förhandlingarna mellan privatvärdar och Hyresgästföreningen. Hyresparternas toppar intervjuas om synen på hyressättningen. Bofast utreder olika tvistelösningsmodeller. Regeringens medlare Claes Stråth får senare i uppdrag att se över hyresfrågan i samtal med hyresparterna. Fastighetsägarna hoppar dock av samtalen.


Sabos styrelse beslutar att Bofast ska läggas ned i sin nuvarande form, och omvandlas till medlemstidning. Bofast produceras dock som vanligt under hela året.

 

 

HELENE AHLBERG

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utskriftsvänlig sida
 
 
 

Dags att sätta punkt

December är avslutningarnas tid. För terminen, för det gamla året – och denna gång även för tidningen Bofast. Det nummer som är på väg ut till er läsare är vår sista utgåva.

Bofast blir Allmännyttan

Vid årsskiftet läggs Bofast ned, efter 33 års bevakande av bostadsbranschen. Det sista numret har nu skickats till tryck och är på väg ut till sina läsare.
I stället föds en ny tidning, för alla anställda och styrelseledamöter i Sabos medlemsföretag. Premiärnumret kommer i mars. Och namnfrågan är nu klar: den nya tidningen ska heta Allmännyttan.

33 år med Bofast och händelser som präglat Bostadssverige

Det allra sista numret av Bofast har nu kommit ut. Nu läggs tidningen ned – men ersätts av en ny tidning med nya förutsättningar.
Bofast föddes för 33 år sedan och har sedan dess skildrat trender, nyheter, upp- och nedgångar i bostadsbranschen. Följ med på en kavalkad med nedslag i nyheter från dessa år – en tidsresa som skildrar både tidningens utveckling och händelser som präglat Bostadssverige.

Vasaloppsvinnaren som blev
dubbel-vd

Finns det några likheter mellan att åka Vasaloppet och vara vd i allmännyttan?
Hans Persson, vd för Gnestahem och Gnesta Förvaltnings AB, tvekar först, men grubblar färdigt över lunchen.
– Jo, det gör det. Båda kräver att du tänker långsiktigt och gör en hållbar plan som du följer.
 
Mer läsning
 Framtidens skola ligger längst ned i hyreshuset
 Fiske utanför vardagsrummet
 Dammsugerska längs hisschaktet
 Trappstädning för gemenskap
 Mangelrum gav plats för klädbyten
 Hjälp till läxhjälp
 Blinkande konst i Lundanatten
 Välvt tak halverar kylningsbehovet
 Audition för sommarjobbare
 Fler amerikaner flyttar till hyresrätter
 Leos skulptur byggs upp i full skala
 Läkerolkragar får grön fyllning
 Slitet magasin räddades av unga händer
 Manliga värderingar ger toppjobb
 Viktigt med riktlinjer för anställda på sociala medier
 Hallå där Thomas Aebeloe, vd på Uddevallahem...
 De är bästa grannarna
 Hopptorn, popcorn och lokala frågor
 Välisolerade hexagoner
 Hemmalivets vedermödor i bilder
 Vindskydd för danska alkoholister
 En dag på jobbet – på 110 meters höjd
 En dag på jobbet med Frano Matic, lokalvårdare och vd
 Twittra, blogga, facebooka – eller inte?
 Bodejting, stugdrömmar och barnsäkerhet
 Toaletter, stjälpskålsklosetter och lite stadsbyggnad
 Husvård med 20 meters fallhöjd
 En dag på jobbet med Britt-Marie Eriksson
 En dag på jobbet med Martina Sjöberg
 Dagsljus, skyskrapor och studentliv
 Sjuka hus, vackra hus och vanliga hus
 Ny livslåga i Lunds brandstation
 Renoveringars inverkan på livsångesten
 Stolta hus i snöigt Sundsvall
 Han läser grannarnas arga lappar
 Home make-over à la Nybro
 Från Irak till småländsk utvandrarbygd
 Alingsås – stad i ljus
 Folkhemsbygget i broderad form
 Solstrålehuset – anrikt hus utan bygglov
 Havsnära hus för dem som vill bo länge
 Simrishamnsbostäder blir svinalängor
 Från säteri till allmännytta
 Arga tvättstugelappar sparas för alltid
 Husfester, matlag och kollektiva hönor
 Stormaktsväldets kronobageri
 Timråbos stolthet ligger vid Klingerfjärden
 En bostad bortom kärnfamiljen
 ”Kollektivhus är högmodernt”
 "Bostäderna befäster kärnfamiljen"
 Ny studie om bostadsanvändning
 Var tionde vill bo kollektivt
 Pang på rödbetan