Hem   Politik   Ekonomi   Miljö   Förvaltning   Opinion   Jobb   Om Bofast   Kontakt   Annonsera   Nyhetsbrev  
Politik Hem   Bostadsmarknad   Hyressättning   Juridik   Upplåtelseformer   Integration/sociala frågor  

Många vägar till dialog med hyresgäster från andra länder

Illustration: Ulrika Majstrovic Hansén
EXPERTFRÅGA: Vi ska se över vår kommunikation och kontakt med de hyresgäster som kommer från andra länder. Vad ska vi tänka på, vilka tips har Sabo?

2016-12-09

 

SABO SVARAR: Många bostadsföretag menar att det personliga mötet är överlägset som kommunikationsform. Det är viktigt att bygga upp ett förtroende så att en dialog mellan hyresgästen och personalen på bostadsföretaget blir möjlig.


Detta gäller generellt, men blir kanske särskilt viktigt i kommunikationen med hyresgäster som har annan etnisk bakgrund än svensk, eftersom språkförbistring och kulturskillnader kan göra det svårare att nå fram. Att använda ett enkelt grundmaterial med den viktigaste informationen och att komplettera skriftlig information med möten, aktiviteter, kurser, dörrknackning och så vidare, är en bra strategi.

Tips! Läs mer i Sabos handbok ”Från information till relation”.


Se över introduktionen av nya hyresgäster


Det kan vara en god idé att se över rutinerna för hur nya hyresgäster introduceras. Vid uthyrningstillfället får hyresgästen oftast mycket skriftlig information, till exempel i en bopärm. Men för en hyresgäst som inte förstår språket fullt ut, och som dessutom är helt ny i den svenska kulturen, är skriftlig information oftast inte det bästa sättet att kommunicera på. Dessutom är få människor mottagliga för så mycket information vid ett och samma tillfälle.

Därför gör många bostadsföretag ett eller flera hembesök en tid efter inflyttningen. Då kan bovärden svara på frågor som kommit upp och till exempel visa tvättstugan och soprummet.

Tips! Anställ introduktionsvärdar med språkkunskaper som hjälper till att visa runt nya hyresgäster i huset. Kolla med arbetsförmedlingen om ni kan samarbeta och få ekonomiskt stöd. Ta fram en checklista att gå igenom tillsammans med hyresgästen.

 

Tolk och översättning

Vid exempelvis kontraktsskrivning kan bostadsföretaget ibland erbjuda tolk via kommunen. En del bostadsföretag har anställda som kan flera språk. En annan vanlig lösning är att hyresgästen tar med sig en vän eller anhörig som kan tolka.

Många bostadsföretag funderar på om de ska översätta sin skriftliga information och i vilken utsträckning. När Sabo samlar in erfarenheter om detta så märker vi att det inte är helt okomplicerat att översätta stora mängder information till många språk.

Rent administrativt kräver det stora resurser att tillhanda-hålla många översättningar, hålla dem uppdaterade och kvalitetssäkra dem. I en del bostadsområden talas det upp till 100 språk, då kan det vara svårt att göra ett urval och en grupp kan lätt känna sig antingen utpekad eller åsidosatt. Ibland är det bättre att satsa resurser på det personliga mötet och på att det finns anställda som kan de största språken.

Men naturligtvis finns det ändå situationer då översättningar underlättar och fungerar bra. Då gäller det att välja ut den viktigaste informationen och översätta till de största språken så att materialet blir hanterbart.

Ett första steg är att se över den skriftliga information ni har och kontrollera att den är skriven på enkel och tydlig svenska, enligt principen om klarspråk som i dag är lagstadgad för exempelvis myndigheter. Det finns också bostadsföretag som tagit fram broschyrer som är helt bildbaserade.

Tips! Sabo har tagit fram ett nytt basmaterial med broschyrer (se bilder ovan) om det viktigaste att tänka på för den som bor i hyresrätt. En av dem är översatt till engelska och arabiska. Det finns även en pekbok med bilder på detaljer i en lägenhet och en webbaserad parlör med vanliga bostadsfraser på åtta olika språk.

 

Boskola

En del bostadsföretag erbjuder boskola i en eller annan form. De flesta riktar sig då till hyresgäster från andra länder, men det finns även exempel på företag som erbjuder alla nya hyresgäster en boskola med några timmars undervisning om vad det innebär att bo i hyresrätt.

Boskolan kan vara upplagd som en studiecirkel och bedrivas i samarbete med ett studieförbund. För att lösa språkfrågan involveras ibland hyresgäster med olika språkkunskaper. Något bostadsföretag har en digital boskola på sin webbplats.

Flera bostadsföretag går också in i SFI-undervisningen, eller i undervisningen i samhällsorientering som erbjuds alla nyanlända, och undervisar där om det viktigaste att tänka på för dem som bor i hyresrätt.

Tips! Kontakta ett studieförbund och se om intresse finns för samarbete kring en boskola. Ert befintliga informationsmaterial, som till exempel er bopärm, kanske kan fungera som grund för undervisningen.


Samarbeta med lokala föreningar


Många bostadsföretag har mycket goda erfarenheter av att samarbeta med lokala föreningar, både för att nå ut med information och för att stärka gemenskapen och motverka olika typer av problem i ett bostadsområde.

I samarbete med föreningar sker trygghetsvandringar, skräpplockardagar, utbildning i brandsäkerhet, odling, matkvällar, områdesdagar och mycket mer. Om bostadsföretaget behöver nå ut med någon särskild information kan sådana aktiviteter vara bra tillfällen.

Tips! Är det en särskild grupp bland era boende som ni har svårt att nå fram till med information? Undersök om det finns någon aktiv förening som samlar den gruppen och som ni kan samarbeta med.

 

Lena Liljendahl
expert inom boendefrågor
Sabo

 

 

 

Utskriftsvänlig sida
 
 
 

Dags att sätta punkt

December är avslutningarnas tid. För terminen, för det gamla året – och denna gång även för tidningen Bofast. Det nummer som är på väg ut till er läsare är vår sista utgåva.

Bofast blir Allmännyttan

Vid årsskiftet läggs Bofast ned, efter 33 års bevakande av bostadsbranschen. Det sista numret har nu skickats till tryck och är på väg ut till sina läsare.
I stället föds en ny tidning, för alla anställda och styrelseledamöter i Sabos medlemsföretag. Premiärnumret kommer i mars. Och namnfrågan är nu klar: den nya tidningen ska heta Allmännyttan.

33 år med Bofast och händelser som präglat Bostadssverige

Det allra sista numret av Bofast har nu kommit ut. Nu läggs tidningen ned – men ersätts av en ny tidning med nya förutsättningar.
Bofast föddes för 33 år sedan och har sedan dess skildrat trender, nyheter, upp- och nedgångar i bostadsbranschen. Följ med på en kavalkad med nedslag i nyheter från dessa år – en tidsresa som skildrar både tidningens utveckling och händelser som präglat Bostadssverige.

Vasaloppsvinnaren som blev
dubbel-vd

Finns det några likheter mellan att åka Vasaloppet och vara vd i allmännyttan?
Hans Persson, vd för Gnestahem och Gnesta Förvaltnings AB, tvekar först, men grubblar färdigt över lunchen.
– Jo, det gör det. Båda kräver att du tänker långsiktigt och gör en hållbar plan som du följer.
 
Mer läsning
 Framtidens skola ligger längst ned i hyreshuset
 Fiske utanför vardagsrummet
 Dammsugerska längs hisschaktet
 Trappstädning för gemenskap
 Mangelrum gav plats för klädbyten
 Hjälp till läxhjälp
 Blinkande konst i Lundanatten
 Välvt tak halverar kylningsbehovet
 Audition för sommarjobbare
 Fler amerikaner flyttar till hyresrätter
 Leos skulptur byggs upp i full skala
 Läkerolkragar får grön fyllning
 Slitet magasin räddades av unga händer
 Manliga värderingar ger toppjobb
 Viktigt med riktlinjer för anställda på sociala medier
 Hallå där Thomas Aebeloe, vd på Uddevallahem...
 De är bästa grannarna
 Hopptorn, popcorn och lokala frågor
 Välisolerade hexagoner
 Hemmalivets vedermödor i bilder
 Vindskydd för danska alkoholister
 En dag på jobbet – på 110 meters höjd
 En dag på jobbet med Frano Matic, lokalvårdare och vd
 Twittra, blogga, facebooka – eller inte?
 Bodejting, stugdrömmar och barnsäkerhet
 Toaletter, stjälpskålsklosetter och lite stadsbyggnad
 Husvård med 20 meters fallhöjd
 En dag på jobbet med Britt-Marie Eriksson
 En dag på jobbet med Martina Sjöberg
 Dagsljus, skyskrapor och studentliv
 Sjuka hus, vackra hus och vanliga hus
 Ny livslåga i Lunds brandstation
 Renoveringars inverkan på livsångesten
 Stolta hus i snöigt Sundsvall
 Han läser grannarnas arga lappar
 Home make-over à la Nybro
 Från Irak till småländsk utvandrarbygd
 Alingsås – stad i ljus
 Folkhemsbygget i broderad form
 Solstrålehuset – anrikt hus utan bygglov
 Havsnära hus för dem som vill bo länge
 Simrishamnsbostäder blir svinalängor
 Från säteri till allmännytta
 Arga tvättstugelappar sparas för alltid
 Husfester, matlag och kollektiva hönor
 Stormaktsväldets kronobageri
 Timråbos stolthet ligger vid Klingerfjärden
 En bostad bortom kärnfamiljen
 ”Kollektivhus är högmodernt”
 "Bostäderna befäster kärnfamiljen"
 Ny studie om bostadsanvändning
 Var tionde vill bo kollektivt
 Pang på rödbetan